Trettonhelgen över

men inte är jag piggare för det 🙁 Sovit, gjort ingenting och sovit men segt är dessa baciller som våldgästat oss här hemma.

Mår iaf bättre vad gäller förkylningen så det är bara att ladda batterierna för pigghetsgenerna som gömt sig någonstans. Tur att KA varit den piggare av oss så att vi fått både mat i magen och frukost inom vettig tid.

Kraftlösheten är total och ff är jag mör i lederna och det ömmar både här och där. Har inte varit med om något liknande på många, många år. Det slemmiga i bröstet blir lite bättre för varje dag men det sitter långt inne.

Ett riktigt roligt samtal kom i går, Arnulf, ringde och det var en lisa för själen. Vi skall satsa på att ta oss till Bonn och våldgästa Arnulf och Gunthram innan halvåret har gått.

Dags att packa ihop helgerna men det får bli i veckan, KA är ledig hela veckan så jag hoppas han får ihop en del under dagarna men han skall försöka jobba in några pass också så att vi slipper diska oss fram i slutet på månaden. 😉

En bra vecka önskar jag både mig själv och alla er andra.

Taskig timing

går det att kalla många saker men att så snart en förbättring skett kommer bacillen från annan planet och slår ut KA mer eller mindre i 3 veckor och nu också mig.

KA har under dessa veckor blivit bättre och så pang tillbaka och det som var bättre höll inte ens en hel dag. Vi får se hur det går i morgon eftersom han har gett sig den på att han skall klara av att jobba. Han ser helt slut ut och just nu sover.

Att bacillen är mindre trivsam (baciller är väl aldrig trivsamma men somliga kan ju försvinna fort) är att det börjar med sporadiska nysningar och allmänt risighetskänsla till att sakta men säkert öka på med feber, huvudvärk, rivjärn i halsen, hosta och hela allmäntillståndet ur slag. Jag sov till över 10 i dag och har sovit på dagen både fredag och lördag i flera timmar.

En dag kvar bara så kan jag kanske bli fortare frisk. Det finns en hel del som måste göras klart i veckan så det hade varit bra utan ovälkomna gästbaciller.

I morgon skall KA iväg och få sitt socker kollat, om det blir ordentligt eller ej återstår att se.

Mina värsta biverkningar från simvastatinet är i stort sett borta men mycket är ff kvar och det slår hårt mellan varven.

Både KA och jag hoppas kunna återgå till ordentlig träning igen, en gång gick det innan dessa ovälkomna baciller slog ner som en bomb 🙂