Bågarna gick att löda

[Lystnar på: Pata Pata – Miriam Makeba – (03:01)]

och tur var väl det, det kostade också enbart 150:- till vår glädej och gissa om KA är nöjd med att se ordentligt för med det gamla paret såg han inte mycket, fick huvudvärk och mådde nästan illa.
I går fick vi dessutom veta att hade vi begärt ett kostnadsförslag på glasögonen kunde kär myndighet ha tagit hänsyn till dessa i våra avbetalningar. Det var fasen så snopet för då hade jag kanske ändå grejat progressiva och KA tagit med nya bågar så att han kunde ha dom gamla som reserv.
Mannefredde har förresten uppdaterat och där finns två små filmsnuttar efter hans badande i buskarna idag. Blev lite snopet för KA filmade som sjutton när han for runt bland buskarna som värsta hoppjerkan, in och ut och över och mellan och så upp för lite mer sprut från blomsprutan och så störtdykning. Det är en syn för gudarna och det var ju sorgligt att ingenting fastnade och varför begriper ingen för det stod record och det är ju vår gamla digitala videokamera så den kan vi båda.
Jag skall på en till intervju nästa vecka på onsdag klockan 10 och det är också genom Manpower. Det känns som att det blir sista försöket men vi får se. Det jobbet är lite av allt som jag kan, från det lilla enkla till att, beroende på mig själv och mina intressen, fixa och greja på lite djupare plan med datorer och deras administrativa program som jag aldrig arbetat med tidigare. Förra grejen ändrades det inriktning på till inköpare och hade det inte blivit så hade jag fått det så det kändes bra men tråkigt för där hade jag verkligen gillat att jobba.
Här händer det grejer på flera plan. Fröken kommer att synas i kanal5 i september angående hennes bed (binge-eating disorder) hon hade, hur det var och livet idag. Tänk att hon har ett otroligt go trots ms, sköldkörteln och PCO´n och med tanke på allt som varit hennes ok. Jag är mäkta stolt över henne.
Den andra grejen kommer att ske inom 9 månader och nej det är inga barn på g men andra omvälvande saker som förhoppningsvis kommer att hjälpa henne och framförallt ge henne massor. Lite svettigt och nervöst men det är långt dit och vi får la se vad som händer och fötter.
Jag har försökt få henne att skriva lite själv men det verkar lite segt där så kanske är det jag som kommer att skriva om resan fram till mars nästa år men som kan bli kortare tid än så, givetvis enligt hennes medgivanden och tankar.
Sängen väntar på mig och KA behöver sin ro så jag säger god natt och på återläsande.

About Carina

Född i Kiruna, uppvuxen i Liberia och Ghana, gästade mitt biologiska hemland Norge 1 år innan vi återkom till Kiruna som blivande 15 åring.

Bookmark the permalink.

Social comments

Kommentera

Loading Facebook Comments ...