-
Pride och HBT tankar
Nu har farbror doktorn och proverna sagt sitt om Karl-Axel, inga baciller, inga konstiga eller misstänksamma värden på några som helt prover. Ett återstår dock och det är Borelia, svar fås om en vecka. Det Kallemannen har är ff ”bara” virus och där är det endast tiden som kan påverka, tiden och vila. Han är iaf sjukskriven två veckor men skall ha kontakt nästa vecka så vi får se. Vi tar det lugnt också och eftersom tiden liksom bara försvann i väntan på provsvar och åtgärder så struntade vi i jobbet idag. Funderade en hel del på mina skriverier om Pride nedan och om det kunde missförstås, kände också att…
-
Livet är skört och man
får tid till eftertanke i en del situationer, som denna vi nyss genomgått. Förundras över hur föränderligt allt är. Jag tar inte min älskade Kalleman för given men jag tar honom som partner för given, alltså att han skall faktiskt finnas hos mig, vid min sida. Vi båda är märkbart tagna av det som skett och frisk är jag ju inte även om det inte är någon fara direkt. Mina tankar går till mina rumskompisar som inte hade samma tur som jag. Den ena är två år äldre än mig, den andra något äldre än så, båda med livslånga hjärtskador som med vissa förutsättningar kan ge relativt långa liv trots…
-
Hemma igen efter ett antal omtumlande
dygn innehållande en hel del rädslor och tankar. Viruset tog en liten ände med förskräckelse kan man väl kalla det för även om jag inte är frisk ännu. Onsdagens vansinniga smärtor i bröstet och torsdagens svälda vänster ben och hand gjorde att jag landade på KS (Karolinska Sjukhuset) akuten och efter dryga 7 timmar där lades in med diagnosen en liten hjärtinfarkt. Gissa om tankarna rasade och tårarna rann. Det var otäckt och jag blev rädd, röka fick jag inte heller. Jag hade inte kommit dit för ont i bröstet utan svullna vänsterdelar av min kropp. Sprutor i magen, alla möjliga attiraljer, mm, mm. Dagen därpå, fredag förmiddag alltså. Efter…
-
Just nu är allt bara gnäll, stön och stånk
men det blir bättre så småningom. Jag trodde jag var på G i går eftermiddag för jag kände mig nästan pigg men mycket går att ordna med artificiell hjälp, dvs Panodil eller annat likvärdigt. Vi är bättre så visst är det åt rätt håll men ändå. Detta är något av det dj-e jag känt på länge och jag känner verkligen för min mamma och alla andra som har fibromyalgi eller andra smärtliknande sjukdomar. Det finns en stor skillnad och det är att detta går över det gör INTE dom sjukdomarna så egentligen så är det inte ett dugg synd om mig även om det känns så 😉 Både Kallemannen och…
-
Virus, 3 dygn m 40 graders feber =
ynklig och mer därtill. Farbror doktorn sa att det bara var virus (CRP 17), jag hade hellre haft bakterier för det finns penicillin mot det. Det är synd om mig, ännu mer än så faktiskt. Jag har inte känt mig så liten på många, många år. Tydligen har fler än Karl-Axel och jag fått detta. Inte snuvig, inte hostig men alla andra influensa symptom. Det är tur att Kallemannen inte blivit utslagen för annars hade inget blivit rätt här hemma men det ser ut som att han är på g att tappa orken nu. I värsta fall kan det hålla i sig upp till 14 dagar och det enda som…
Du kanske vill kika på
Frukost på sängen #blogg100
Ortosen 90% öppen men den får ff inte belastas
Vilket antiklimax
-
Roligt att komma hem och bli sjuk – not!
Sömn, feber, svettas, feber osv. Just nu känner jag mig som i en bastu fast det är positivt, febern är på g ner. Karl-Axel var piggare än mig i går och tur var det för annars hade det inte blivit varken mat eller annat för jag kunde inte gå. Jag längtade efter mat vi åt hos Eja och Igge, men salladen blev aningen fel för löken var stark men creme fraichen var god till pottarna och det gick ner. Idag är vi nog lika ynkliga och lite fördjävligt är det faktiskt eftersom Karl-Axels moster fyller 80 år och vi skulle vara där klockan 13:00. Ingen av oss kan hur mycket…
