Månad: augusti 2004

Det tar tid för att få ihop en gnutta av saker och ting men jag får väl ha det så här ett tag nu. Lusten att skriva är i princip obefintlig och det är synd men att krysta fram något för att det skall bli skrivet är inget jag ens tänker överväga, då låter jag hellre bli.
Papegojträffen
(i söndags för en vecka sedan bäst att skriva) blev av fast lite kort och vi hann nästan undan ösregnet som drabbade stan. Det var mysigt och samtidigt lite tråkigt eftersom det liksom var slut för denna säsong. Enligt ”skvallerpressen” kommer det att bli en till nu på söndag den 5 september om vädret står sig bi vill säga.
Vi var sena, som vanligt får jag väl skriva också, men det hade sina randiga och rutiga skäl. Vi skulle hämta KAs ena brukare och hade glömt att tanka bilen så det blev ett hastigt stopp som tog över 20 minuter och sedan hämtade vi brukaren och så hörde vi att avgasröret liksom lät konstigt. Det bidde att stanna och undra hur sjutton vi skulle lösa detta då. Jakten på ståltråd hade börjat.
Vi kom fram till Sjöhistoriska utan att röret hade slagit sönder underredet men det kändes kymigt att köra med oljudet och visheten att sista fästet var borta. Allt kan faktiskt hända och ett hål underifrån är inte något unikt om avgasröret släpper i delar av fästena.
Vi åt, drack kaffe och pratade goja. Mannefredde trivdes jättebra med Herr Bert och Farbror Melker och pinnen fann dom sig nästan väl tillrätta med. Bättre än sist gick det. Herr Bert bjöd på Cassis men kycklingen fick Mannefredde iaf bjuda på denna gång.
Det var tre trötta gökar á la modellen svarthuvad vitbukspapegoja eller caique som avslutade dagen. Farbro Melker smet hem tidigare med sin mamma Sabina och vi övriga sprang gatulopp till repsektive bil när regnet slog oss.
Minidate på stan
blev det under måndagen. Det mesta har skrivits hos både theWitch, Saffran (anteckningar den 26 augusti)och r2 så ni får läsa där. Ett tillägg kan jag göra med tanke på theWitch text om försvunnen vuxen 🙂 det var KA som bara knatade Drottninggatan fram utan att märka att resten av oss vek av mot Centralhållet, restaurangen ligger åt det hållet.
Måste bara säga att maten är väldigt god och mycket får man för pengarna. En viktig liten brasklapp också,mageländet som drabbade en av oss kan inte härstamma från restaurangen utan annat ställde till det för ingen av oss andra bidde ens i närheten av sjuka.
Jo, det blev en rejäl påkörning också och jag var den påkörda av en liten telning inne på BR Leksaker. Det var tur att jag tittade ner innan min mun höll på att släppa ut all smärta och ilska. Jag skuttade runt en liten, liten stund och sedan var min högra fot användbar igen. Jag har fakltiskt ff ett märke där. Det var en trambil med en vass kant på som drabbade mig.
Martins knä
fick den ordination jag redan trodde mig veta, mer vila och tabletter och sedan får vi avvakta resultatet inom en månad. Gubben och Maja hängde också med så nu har alla fått sina årliga vaccineringar.
Martin haltar på men det går framåt. Tyvärr lyckades han lura mig så att han kom ut och det från fönsterbrädan vilket resulterat i att haltandet är aningen värre men bättre än från början.
Till sist önskar jag en fröken (när går man över till tant?) grattis på födelsedagen fast klockan är mycket och jag missade att ringa. Får ta igen det i morgon.
God natt och väl bekomme eller så inte.

När jag har haft tid ville inte ett enda cgi-script fungera och i går när vi väl kom hem dog internet så jag stängde ner och la mig istället. Detta skrev jag innan jag skulle iväg i morse och hann inte mer än det men fortsätter nu ikväll (21:06) istället. Tog en paus och skickade upp lite svammel men samtidigt kanske lite som det var då, när vi var unga eller tom små.
Lite om dagarna som bara försvann.
Jag gick på teater med Shw och i ärlighetens namn kände jag mig väldigt osäker för jag har aldrig varit på teater för Jerka kan man inte riktigt räkna som det tycker jag iaf. Det var och är en mäktig teater Bergsprängardottern som exploderade av, med och om Lo Kauppi. Klicka gärna på filmlänken till vänster under Los kort. Shws tankar om och kring teaterdaten.
Den lämnar ingen oberörd och när föreställningen väl var slut kände jag mig så sorgsen och samtidigt så fylld av att hon faktiskt fick till sitt liv för det Lo visar på scen är sant. Det berör och jag kände så för henne och tänkte många tankar kring många frågor för visst är det mycket i det som sker på scen som är verkligt, har varit verkligt för många av oss. Antingen genom föräldrar, barn, sig själv eller andra väldigt närstående. Det är olika aspekter på en simpel fråga egentligen, låt oss få vara som vi är och sätt inga etiketter för dom är ofta felaktiga.
Lo tog även upp Hassela och dess arbetssätt som är så orhört kränkande. Jag kan inte förstå att det blev folk av alla dom unga som hamnade i Hasselas omsorg eller klor beroende på vem som säger antar jag.
Los berättelse och skildring är oerhört lik boken jag läste ut förra eller förra förra veckan, Lotta Thell I skuggan av värmen Min version av boken innehåller två böcker, hennes första bok längst bak och sedan den ”riktiga” boken i början. Den är trasig och smärtar som faktiskt sanna och tunga ämnen för det mesta gör mig åtminstone.
Innan teatern fikade vi på Mosebacke Terrass där jag aldrig någonsin varit tidigare och om jag inte har helt fel är det väl där Linda Nybergs program sänds ifrån. Det var väldigt mysigt och en skön stund. Efter teatern blev det lite bråttomt då våra respektive tåg skulle gå åt olika håll.
Jo, visst höll vi på att missa andra delen i monologen men det kändes konstigt så vi stod kvar en stund och så liksom fick vi vara med om del 2 av denna underbara men svåra monolog. En viktig sak i det svåra, det var många spontana och ärliga skratt och det lyfter.
Då var lördagen avklarad och söndagen med papegojträff fortsätter jag med i morgon. God natt!