Härlig hojtur med lite felkörning

Härlig hojtur och kärt återseende för några av oss och nybesök för andra. Broby Gård, Forsbykvarn och om vi hann Våfflan på returen.

Det började bra och blev ännu bättre. KA hade lagt in målen i Detecht och valt prioriterar kurvor över hastighet. Planerad tid till första anhalt var 1, 5 timme och sedan skulle det ta ca 30 minuter till nästa. Det stämde ju inte riktigt men vad gjorde det i slutänden.

Blev lite hicka, hjärtklappning och stress och KA fick nästan hjärtinfarkt när jag vrålade att vi äntligen kommit till asfalt. Superbra träning.

Vi kom fram till Broby Gård efter att ha hittat den längsta och grusigaste puckelpistvägen som vi körde i lugnt tempo.

KA och jag hade lite förväntningar på det som varit tidigare och hade berättat om det till Carina och Willy men vi blev så snopna på menyn, nya ägare med inriktning mat och speciella kvällar med fulla rättigheter. Vi tog något att dricka, några av oss fika och satte oss. Jag tror våra miner lyste lång väg av besvikelse och snopenheten lös iaf lång väg.

Helt plötsligt kommer nya ägaren med assietter med en rätt med orden att vi håller på med mat och ni måste äta innan ni åker. Skammens rodnad åtminstone på undertecknad. Det var så gott, Risotto med rödbetsbiffar, inte en smula kvar och tom smörskyn var bortskrapad 🙂 Carina och jag går fram för att tacka så mycket för den jättegoda maten och då dyker det upp en till rätt, Risotto med svamp och fläsksida, vi bara oj. Satte oss ner och åt och njöt för det var så smarrigt.

Vi tackade för oss och Carina skrev från oss i gästboken och lade till MCE så dom vet vilka som besökte dom. Väl värt ett besök för både den gudomligt goda maten och trevliga ägare med personal.

Dahliorna är egenodlade och vackra är milt sagt.

Tusen tack Broby Gård, vi kommer tillbaka.

Vi satte siktet inställt på nästa mål, Forsbykvarn och dom där goda citronbullarna.

Vi följde Detecht men det blev en del fel hit och fel dit men fram kom vi till slut och besvikna blev för det var stängt. Vi körde runt på baksidan för att visa den vackra miljön. Vi bestämde oss för att hinna med Våfflan och följde både Detecht och Waze 🙂

På vägen kom vi förbi Landsberga Gård för det hade pratats om honung  och vi tänkte att det kanske finns. Väl där parkerade vi hojarna och tog en fika. Underbart väder och skön miljön tillsammans med sällskapet gör sitt till.

Klockan hade dragit i väg och något matigt/saltigt att få i sig vore inte så dumt och KA ville ha glass och Carinorna pommes. Vi körde lite fel och lite kringelkrok men till slut var vi framme i ’Sigtuna och tankade innan vi åkte ner till Våfflan som var stängd i matdelen 🙁 Skräp också. En snabbvända på toa och sedan åkte vi till Sibyllan och det blev en matbit till var och en och sedan blev det fort svart ute så vi tog motorvägen sista biten hem efter tankning i Upplands Väsby.

En underbar dag, tack för den till alla inblandade och tänk vilket sensommar väder vi fick.

Nytt år, nya friska andetag och nya beslut att fatta

Året avslutades i total kaos med lunginflammationer, bronkit, influensa, lunginflammation med olika omgångar penicillin, kortison och allehanda annat men äntligen känns det som att det finns hopp om det hela.

Funderingar över framtiden, prioriteringar, omprioriteringar, nedprioriteringar och bortval. Denna vecka är egentligen första veckan sedan mitten på november som det känns friskt nog att jiha, nu kör vi.

Man måste ses och man måste faktiskt ses som en resurs och inte bara en som man kan se förbi och så att säga låtsas inte se. Verkligheten är där.

Känns lite spännande samtidigt med vissa delar och kul. Givetvis ligger mitt förbenade körkort i första priogruppen av måsten. Har ju inte ens kunnat göra om teoriprovet så det skall bokas tid för det och sedan kan jag boka ny uppkörning för mitt hett efterlängtade mc-kort.

Strukturer och planer har jag redan dragit igång, nu återstår bara resten och sedan att se sitt eget värde är väl kanske det första som gäller och att faktiskt fokusera på möjligheterna i huvdsak och sedan ”take it as it comes along”.

En viktig sak i det hela är att inget mer fixa åt alla andra, hjälpa alla andra, rädda alla andra, erbjuda alla andra utan nu är  vi finns också och är också viktiga och andra måste också se oss. Jag är för gammal att utplåna mig själv och detsamma gäller KA.

Moas pepparkaksstjärna får vara en del i detta och början på något annorlunda.

Moster skulle ha fyllt 81 år idag

Många tankar till älskade moster och Mia som skulle ha fyllt 33 i går.

Saknad på många sätt är hon, min stora krycka som meningslöst togs ifrån oss av en inbrottstjuv.

Så finns det dom som är här och fyller år idag. Bästa Fatou som vi firade på flera sätt idag kan man väl säga. Först var vi på Medis för manifestationen och sedan bar det iväg till Restaurang Aifur i Gamla Stan. Vilken kul grej och vilken underbar personal.

Bilder kommer i morgon, godnatt!

50 år blev jag visst

och en överraskningsfest blev det också. KA hade jobbat hårt för att få till något värdigt en blivande 50-åring som han uttryckte det hela. Det viktigaste först, mamma fyllde 69 den 13 oktober så det blev gratulationer till henne också 😉

Skylten fick jag som del av present från D och H, det var riktigt skoj, synd att H var sjuk.

Att något skulle hända visste jag men inte vad. Mamma kom ju redan på fredag och det gjorde även Åsa. Det var en rolig helg och det enda jag hade önskat var att jag hade mått bättre för det hade varit så mycket roligare då. Som jag sa till KA, nu kan vi ha en 50-års fest 😉

Först ut bland alla som grattade mig (fel, mamma och Åsa var först) var Anna och Tomas och dom assisterade också med min och mammas tårtbakande.

Tack vare Tomas och Annas assist blev det helt rätt färg på bottnarna också 😉 Vi lyckades rätt så bra och alla sa att den var god och den fick lite till hjälp av Jocke som tillsammans med Sofia kom med riktigt smarriga smörgåstårtor till ett helt kompani. Han vispade ihop grädden och lemoncurden till ena och grädden och bären till den andra.

Bilden på tårtan är Fatou´s, ärligt stulen från hennes sida, vi hade visst ingen egen.

Jocke och Sofia kom för att lämna 3 underverk till smörgåstårtor innan dom skulle hämta Anneli och komma tillbaks lite senare.

Jag fick en underbar liten nyckelring av Sofia hade gjort åt mig, en krokodil.

Anna och Tomas, Annette, Ola, David och Jakob, Julie, Tomas, René och Elvis var med i tanken (dom var bortresta). To och Thea, Eva och Gunnar, Dino och Helene, Affe, Arto och Martin, Sussie och Tobbe, Lena och Classe, Anette och Lasse, Fatou, Britta och barnen, Anneli, Jocke och Sofia, Stoffe, Åsa och Mamma.

På kortet är jag utstyrd med Lena och Classe´s presenter till Sofia´s stora förtjusning och det är henne jag pratar med

Lägger inte ut några kort på övriga personer eftersom jag inte vet vilka som tycker det är ok.

Fina presenter fick jag också och det kändes så underbart att få känna sig bortskämd och speciell dagen till ära, tusen tack alla. Tack också för presenten från göteborgarna som lillfis säger.

Nedan syns blommor och presenter

Tusen tack alla som gjorde dagen speciell, det var roligt och överraskande. Särskilt tack till KA som fick ihop allt detta mitt i allt med det som var då.