-
Femman v. 53
(För länk välj kategori till vänster) 1. Vad är du mest nöjd med från 2004? Beskedet som vi väntat på kom till slut och vi fick till. 2. Vad är du mest missnöjd med? Mitt tappade go och känslan av att jag förlorat mig själv mycket. 3. Har du någon speciell ceremoni på nyårsafton, t ex vid tolvslaget? Krama mina nära som är med mig och sedan ringa runt som en blådåre och försöka hinna önska Gott Nytt först men i år blev det avslaget, luften är ur. 4. Avlade du något nyårslöfte i år? Vad? Varför inte? Nej inga löften. Det har jag aldrig gjort, avlagt riktiga löften alltså.…
-
Önskan om ett gott 2005
(OBS! bilden är inte fejkad!)
-
2004 ett svårt år
varvat med glädje, hopp, förtvivlan och katastrof som avslutas ännu svårare. På det personliga planet har det inneburit oerhört mycket och lång och evig väntan på besked om konsekvenserna av vår valda konkurs. Kunde vi få bo kvar (som faktiskt är det mest primära för oss, ett tak över huvudet, någonstans som är ens eget) var frågan som hängde över oss som blytyngder och ovissheten var total. Det blev bra till slut men vägen dit var ändlös och evig som det kändes. Vi lever visserligen på luft och lite till men vi har vårt hem och för oss är det en förutsättning för alternativet, som vi fick veta var det…
-
Fredagsfyran v53 -04
Länk till Femman finns via kategorilänken och då på höger sida eller under logon. Som motvikt till all död och elände kommer årets allra sista Fredagsfyran handla om någonting helt annat än katastrofer. Tema: Nyårsfirande 1. Vad betyder nyårsfirandet för dig? Egentligen ingenting och det låter nog konstigt. Eftersom vi inte är med andra (vi har litet umgänge om alls) denna kväll så är det enkväll som alla andra. När jag var yngre var detta en stor kväll med mycket smällare och många skålar, numera skålar vi ofta i te 🙂 2. Vad saknar du i ditt nyårsfirande? Människor, lite som förr men det är en sanning med modifikation för…
-
Slutsiffran på antal döda
spelar ingen roll längre för det är så många så att det går inte att förstå och siffran är totalt osannolik och jag bara skakar på huvudet. Jag undrade lite vad som skall ruska om mig hädanefter eller har jag redan blivit avtrubbad? Kanske lite tidigt att ens tänka så nu, mitt i det kaotiska, men ändå. Idag ser jag rubrikerna men det tar inte tag i mig alls, kanske har jag fått nog nu och mer går inte att ta till sig. En sak jag tog till mig och kände eufori över var det lilla spädbarnet som hade lagts att sova på en madrass och när det värsta var…
-
Stäng av!
Jag klarar just nu inte mer för det som är är inte men det är ändå. Det går inte att ta in mer just nu och tv´n är av och skall så förbli. Än så länge vet jag inte att någon jag känner har drabbats och måtte det så förbli men sannolikheten är liten, kanske. Jag är så trasig och känner så starkt att jag vill göra något mer än sitta här och bara känna. Något praktiskt men vad kan jag göra? Vet någon något så skriv för jag vill göra något praktiskt och göra nytta. Jag känner mig så onyttig och faktiskt också ynklig där jag sitter i trygga…














