Carina´s tankar – Tankeboken

Det är skönt att vara uppe med KA och det är skönt att säga ”ha en bra dag på jobbet”. Skönt är det väl inte att kliva upp 6 men tillsammans går det mesta och då blir det skönt. Idag drog herrn iväg på cykel, utan hjälm. Vi skall köpa hjälm men han protesterar fast där är jag envisare än honom och jag påpekar att när han väl ramlat är det för sent om det går illa. Det är så enkelt att trampa fel eller vingla till efter en hård arbetsdag och jag vill gärna ha en Kalleman i behåll, länge än. Mitt jobb är bara rörigt men jag överlever…

ny maskin påsatt, kaffe drucket, mannen skjutsad (det regnar) och här sitter jag. Skall göra en macka eller två till mig själv så jag har något att äta under dagen, blev liksom inget alls igår. KA har arbetsintroduktion så arbetsdagen slutade 16 igår och introduktionen fortsätter resten av veckan förutom fredag då vi skall på begravning. KA längtar tills nästa vecka när det ”bara” är två arbetsdagar så han får vila onsdag till fredag även om ledsageriet drar igång då men det är annorlunda. Det tar några dagar innan han kommer in i det men sedan är det nog inga problem. ör den deln så skriver nog herrn mer än…

har just cyklat iväg till sin första arbetsdag. KA cykeltränade i lördags redan, en tur och retur sväng och den gick bra och fort för att vara första rejäla cykelturen på många år. Vädret är åtminstone cykelvänligt så här på morgonen. Han ringer när han har kommit fram så jag får veta att han kommit fram okej. Det blir en lång dag för honom, han slutar 18:10. Skall bli roligt att få höra hur dagen varit sedan. Min tanke är också att maten skall vara klar när herrn landar innanför dörren. Jag skall också till jobbet men har gott om tid på mig. Börjar 9:00 hela veckan och slutar 16:00.…

när man går på en trottoar är inte roligt. Gisses vad ont jag har, både på höger och vänster sida och mest på båda armarna. Det är synd om mig tycker jag. Jag vet inte ens hur det gick till egentligen utan helt plötsligt så låg jag där. Jag skulle in på Pressbyrån i Sundbyberg under tiden jag väntade på pendeltåget. Vet inte men mina egna fötter måste ha lagt krokben för mig för fallet var verkligt. Jag tog emot mig med armarna och axlarna på något mystiskt sätt. Båda armarna känns som att dom gått igenom en ångvält och färgerna talar sitt tydliga språk. Båda knäna fick sig en…

även om det ännu ej är någon helgdag. Det skall bli det om två år. Förhoppningsvis blir det lika engagerat som i Norge på 17 mai. Med lika engagerat menar jag inte hela Norges engagemang men kanske medborgarnas för att vara stolt över sitt land är något fint oavsett gul, vit, blå, grön eller vad man nu har för färg. Färgen har egentligen inget med ursprunget att göra heller för jag är lika mycket utlänning som en mörk afrikan trots att jag ser ut som vilken svensk som helst. Stolthet är en fin egenskap och en sak jag önskar att människor kan både visa och också vara över saker och…

den underbara man han är. I morse gjorde han iordning en liten matsäck till mig och stoppade ner en smörgås, ett äpple, mjölk i en flaska och så några sockerbitar i en påse. KA grejade även väskan där dessa saker fick plats så jag åkte med två väskor. Jag fick skjuts till pendeltåget också vilket förkortade min restid en del. Arbetsdagen gick bra även om planeringen uteblev men annat gjordes istället. Rörigt som attan var det vilket kanske inte är annat att vänta och mestadelen av tiden gick åt att lyssna på bl.a. turkiska språket. Annat lyssnade jag på också och så visade jag lite finesser med datorn och bl.a.…