-
Fönstrena är putsade men inga gardiner
sitter uppe ännu. Allt som görs går numera i väldigt segt lunk. Vi kan kalla det för att ta det varsamt men sanningen är nog inte riktigt där. Pälsbollen Martin mår oförskämt bra och har värden värda en riktig kar. Att Martin magrat är en synvilla, han har gått ner i vikt men är absolut inte mager. Martin är väldigt kraftig över bröstet och ser därför ut som en sylfid kring midjan men han är fin i hullet. Marie-Lousie var väldigt bestämd på den punkten. Först var det lite oroligt om, eventuellt det kunde vara diabetes eller annat. Det var njet, nada och inget. Kändes väldigt skönt att det inte…
-
Kylarfläktsbytet har hållit ihop
hittills men datorn har bara varit igång lite. Datorn är tystare nu än innan och det kanske kan betyda att det var rätt sak som var fel. Obegripbara media förstår jag mig inte på riktigt. Gårdagens katastrof i Algeriet som fortfarande är en katastrof har halkat ner under Jan O. Karlssons uttalande och Annika Sörenstams bravader på gräsmattan 😉 Jag har svårt att förstå att massdödsfall och totalkatastrof för människor inte är nr 1. Dödsfallen bara ökar och chanserna att hitta människor vid liv minskar. Vaffö gör di på detta viset? Martin, pälsbollen som är lite speciell, skall till tant doktor idag. Han har magrat sedan vi skulle byta sort…
Du kanske vill kika på
En ros har jag fått
För flera månader sedan fick jag en utmärkelse
Döden kommer när man minst anar det
-
Får se om datorn håller ihop
tills jag skrivit klart. Bildskärmen frös igen och sedan flera gånger till. Förra gången det höll på lyckades min gode Kalleman enkelt fixa det (efter flera veckor) genom att helt enkelt komma på att kika i datorn. Jag hade ingen tanke på det alls utan var mer eller mindre ledsen över eländet. Iaf så var det inte något fel på skärmn utan kylning, dvs den lilla fläkten som kyler ner processorn (CPU). Den var knappt synlig av smuts och hade heller inte chans att fungera ordentligt. Det är inte problemet nu utan kanske är det så att fläkten liksom är ”tjött” och inte vill längre. Vi lär märke det om…
-
Dave Pelzers bok nr 2
”Pojken som inte fanns” är fängslande och jag läste den tills klockan var över 01:30. Hemskt att det skall finnas sådant att läsa överhuvudtaget samtidigt känner jag att det är skönt att läsa att den lilla pojken faktiskt mentalt överlevde och blev en stor man som gav sig på att skriva om helvetet. Boken är något som borde läsas. Det finns en till bok om jag inte har helt fel men den har jag inte hittat tillräckligt villigt ännu men det kommer det också. Poketversionerna är lika läsvärda. Så vad då dags för första dagen av det nya livet. Vi skall till AF och anmäla oss som arbetssökande. Vi söker…
-
Livet är och livet går framåt
oavsett vad vi som är del av livet tycker och tänker. Vi väljer inte alltid vad som sker eller hur det sker utan saker blir. Det valet vi har är hur vi väljer att hantera det som sker när vi märker av skeendet. I vissa fall har vi valmöjligheter i vissa inga men att välja det bästa möjliga (det vi tror är bästa möjliga, för alla situationer är unika) är alltid ett val. Först efteråt kan vi säga att det blev ett bra eller dåligt val för det är då som facit finns, oftast åtminstone. Hade jag kunnat bestämma och aktivt välja så hade jag inte befunnit mig där jag…
-
Ja vi elsker dette landet….
Så är det för idag är det 17 mai och vår 10:e förlovningsdag. Vi var i Oslo då och KA samt Anneli och Stoffe såg något som förtjusade, 17 mai tåget och alla människor, och är häftigt att beskåda. Tessan och jag hade sett många tåg innan så vi slogs inte av ”alle man ur huse” synen. Vi var vid Slottet och sedan for vi till Langhus, där mina föräldrar bodde då, och såg fler 17:e mai tåg. Förr om åren brukade jag ha på mig en norsk flagga, antingen egenhändigt ritad eller en riktig 17:e mai (vad sjutton det nu heter) flaggtjofräs. Nu är det inte lika viktigt att…
