Du kom till oss som en 12-åring och hette då Grönstedt eftersom du egentligen skulle bo tillsammans med Malenas Cognac och Whiskey. Där gick det inte så bra eftersom du försvarade alla dina fruar mot männen i familjen. Du flyttade in hos oss och vi trodde inte mycket på att det skulle fungera eftersom Mannfred bara gillade Henningar (kakaduor) men det gick mot alla odds.
En bebis fick ni och vi trodde aldrig att det skulle bli något efter alla åren med äggläggning men inte befruktat. En liten fröken som var så tam och vi fick vara nära henne för er. Du var suverän på att mata Mannfred och skötte om både mor och dotter. Lilla fröken vägde ca 7 gram och såg ut som en dammtuss med två prickar på. Tänk så det kunde bli. Några bilder på den fina familjen.
15 år levde du och Mannfred tillsammans, ja nästan iaf, i juli hade det blivit exakt 15 år. Du var en så special krabat och du lämnar ett stor hål hos oss.
Det gick inte längre, du blev sämre och sämre och i dag sa vi adjö. Vi sörjer och saknar men vet att du har det bättre nu och att du slipper kämpa mot alla odds. Du har kämpat så länge och vi med.
Mannfred var med och sa adjö tillsammans med oss, kanske gör det att hon inte sörjer utan går tillbaka till tiden hon var singelfågel.
Vem skall jag nu dela mitt kokta ägg med? Vem skall snusa på min axel? Vem kommer att säga hejdå till Karl-Axel eller andra när dom går? Vem skall bita Karl-Axel när han har mössan på eller ryggen vänd mot dig? Vem kommer att spana in mina foppatofflor så att du kan attackera dom?
Mannfred är ganska orolig men vi hoppas att det går bra trots allt älskade skrutt, Kurt Grönstedt <3