Sakta, sakta känns det som att jag åstadkommer annat än nödsim. Kanske vaknar jag ur denna oerhört mentalt tunga svacka snart. Jag har hittat lite skratt och har hittat något att le åt men det satt då långt, långt inne. Denna otroligt tunga djupa källarhåla är något jag faktiskt inte upplevt förr trots allt som varit kring och direkt efter vi satte firman i konkurs.
Ensammast i hela världen och inget intresse utanför vårt hem är känslan jag haft och den har verkligen suttit tungt. Försök att skapa kontakt utanför hemmets väggar för gemensamma happenings har inte nappats på och det har förstärkt hela känslan rätt så rejält. Märkligt ändå hur jag som inte är sådan ändå har tappat fötterna så här. I sak inte märkligt alls men för mig var det helt absurt.
Jag lär mig nya saker hela tiden och jag skall låta bli att tro eller kanske det är mer önska. Lev för fasen nu och se det som är för det är faktiskt livet.
Åren som gått har tagit ut sin rätt med alla sorger och bedrövelser, nu återstår resten av företagarresan och om dom vet man inget. Vi kanske rent av blir miljonärer en vacker dag. Nejdå, så höga krav har jag inte på något men drägligt vore inte så tokigt att ha det. Dryga 2 år kvar är det bara tills vi är på grön kvist men vägen dit kanske består av hala plankor med dikeskörningar både nu och då. Över går det hur som men det känns då tamigtusen som värre än att bestiga Himalaya.
På något sätt lyckades vi leva på luft under oktober månad. Hur det gick till har jag ingen aning om men det gick, 3:e dammfyllda (=plånboken, även om jag ff inte äger någon sedan väskan stals) månaden på raken.
44 år klok är jag då inte och tittar jag mig i spegeln tycker jag att min spegelbild visar en gammal tant. Fast idag tyckte jag att den där tanten kanske inte var så gammal ändå eller så såg jag i syne 
. Oavsett vad så kunde jag le åt mig själv och det har suttit långt inne, ilskan och sorgen har varit där men att le – nej.
Det känns som att ja – jag kan jag också ensam eller inte och den känslan är skön. I 2 hela dagar har jag faktiskt försökt få ihop en rad eller två, lovade skriva en snabbgajd också, men min dator trilskades precis som under sommaren. Vi hittade massor av damm på fläkten, rättare sagt mellan fläkten och något som jag kallar kylarfläns. Antagligen var det detta som jag trodde var grafikkortet. Orkar kylningen inte så orkar inte grafiken jobba, rättare sagt den dör liksom.
Pingback: Arkiverat och glömt | Carina´s tankar – Tankeboken
Nina: Tre pälsbollar åker gärna bort på lyxsemester, dom säger unisont. Jam, jam, jam.
Livet är en fest Nina, den festen består av både taggar och törner men alltför sällan det där extra som lyfter. Vi brukar kunna se guldkornen men det har varit så mycket neråt i livets berg-och-dalbana så det känns lite för pestigt.
Snart är det nytt år och jag hoppas att vi får lite ny ork, energi och mera glädje inombords.
Tänkt vad konstigt saker och ting ändå är.
Nina: Tre pälsbollar åker gärna bort på lyxsemester, dom säger unisont. Jam, jam, jam.
Livet är en fest Nina, den festen består av både taggar och törner men alltför sällan det där extra som lyfter. Vi brukar kunna se guldkornen men det har varit så mycket neråt i livets berg-och-dalbana så det känns lite för pestigt.
Snart är det nytt år och jag hoppas att vi får lite ny ork, energi och mera glädje inombords.
Tänkt vad konstigt saker och ting ändå är.
Förstår att ni haft det tungt. Livet är inte lätt inte och det är en konst att kunna hålla sig upe på ytan. Förstår den känslan till fullo Carina. Känner av den jag med allt som oftast. Det kommer som hopplöshet över mig när jag inser att jag har 7 år kvar innan min ekonomi är i ordning. Den isikten är inte alltid lätt att leva med men man gör så gott man kan och kämpar på ..
Bläääh. Att vara beroende av en annan person som jag är tar rejält på självkänslan också.
Lider med er då ni haft det så mycket och att det hela tiden sker saker och ting som tynger ner er .. önskar de ringde på från postkodlotteriet och sa att ni vunnit en rejäl summa. 🙂
Ha det så bäst …
Vi vill gärna låna Martin om vi får …
*ber blygt* Saknar en katts närvaro i huset. 🙂
Förstår att ni haft det tungt. Livet är inte lätt inte och det är en konst att kunna hålla sig upe på ytan. Förstår den känslan till fullo Carina. Känner av den jag med allt som oftast. Det kommer som hopplöshet över mig när jag inser att jag har 7 år kvar innan min ekonomi är i ordning. Den isikten är inte alltid lätt att leva med men man gör så gott man kan och kämpar på ..
Bläääh. Att vara beroende av en annan person som jag är tar rejält på självkänslan också.
Lider med er då ni haft det så mycket och att det hela tiden sker saker och ting som tynger ner er .. önskar de ringde på från postkodlotteriet och sa att ni vunnit en rejäl summa. 🙂
Ha det så bäst …
Vi vill gärna låna Martin om vi får …
*ber blygt* Saknar en katts närvaro i huset. 🙂