Carina´s tankar – Tankeboken

orkar inget heller känns det som. Något skräp är det som huserar oss men det går väl över med tiden. Kallemannen har feberkännig och är mör i kroppen, jag är bara slut. Vi har inte tid med sådant för det är en del jobb som är och som kommer in. jobben känns bra men orken kunde vara bättre. Vi har ätit lagad mat varje dag så DET är inte problemet. Trådlösa telefonen överlevde kissarnas vattenskål och tur var det för den förra som hamnade däri överlevde inte. Börjar bli dyrt med telefoner också. Henkes mattläggande fortsätter och vårt skäll likaså. Det är precis som med tonåringar i puberteten som helt…

börjar ta sig men det är mycket som återstår ännu. Kanske blir det inte mer klottrat här men när det är klart det däringa andra så. Det finns en testsida som du kan tjuvkika på (det är numera denna), tänk på att det enbart är en testsida och det är inte så det skall se ut, varken med färger eller upplägg. Henning blötlade en av våra trådlösa telefoner igår. Om den någonsin mer kommer att fungera återstår att märka. Hur Henning lyckades med det är inte svårt. Han stog nämligen och pratade med spegeln i hallen och blev så ivrig i sitt spegelpratande så han lyckades få ner telefonen i…

nya saker helt enkelt. Vi går iaf mot ljusare tider och DET är något herr Gök har anammat och väldigt dessutom. Henning har satt igång med det han gjorde förra året vid nästa samma tid. Det hade varit samma tid om han inte varit konvalescent då. Det verkar som att Henning har gjort som små barn kan göra ibland, vänt på dygnet lite grann. Han är trött på kvällarna men sitter och tjoar och ropar till vad det nu än är och reagerar på vartenda ljud som finns och det tar några timmar. Sedan så illvrålar han och väcker säkert en och annan granne kring 8 snåret. Det är väl…

Tänk att för 23 år sedan, snart på minuten, föddes en liten fröken som var ganska stor. Klockan 14:29, tisdagen den 29 januari 1980 kom en 4,970 grams fröken som var 57 cm lång. Kålsvart stubbigt hår och ena nyckelbenet var av, gul och så fin var hon. Värkarna satte egentligen gång tidigt på morgonen, jag kände av dom första kring 4 tiden men förstod egentligen inte att DET var sas dags. Jag hade nämligen tid hos MVC vid 8 tiden och skulle enbart dit och ingen annanstans alls. Bodde ff hemma (på den tiden fick man ingen bostadshjälp av soc förrän barnet var levande), 17 år gammal. Försökte väcka…