Maskanpassning, flåset och träning #blogg 100

Några veckar har gått med CPAP´en och det går åtminstone framåt. Jag upplever inte att jag alls är piggare men det börjar kännas i kroppen att det har blivit bättre.

Däremot ser jag ff ut som en liten michellingubbe och det tar väl några dagar till efter min stora dos med kortison jag fick äta i 5 dagar. Lungorna pep tydligen för mycket enligt astma- och allergiläkaren.

Det blev ett stort litet missöde under 5-dagars kuren också, det blev fel tabletter en av dagarna och jag reagerade kraftigt och likt när jag åt simvastatin som förstörde senare halvan av 2012 fram tom våren 2013. Tack och lov gick det bra, det kunde ha gått betydligt mycket värre för hjärtat rusade och hela kroppen kändes som kokt och värken jag fick då har släppt och det känns riktigt bra i kroppen.

Jo, träningen har vi återupptagit igen och det känns bra. Mina reaktioner på kortisondosen förra veckan (inte felmedicineringen) gjorde att det gick inte att träna, mådde som en trasig maskin och skakade en hel del.

Veckan före det var vi sjuka både KA och jag så ingen träning på över 2 veckor kändes i musklerna. Det är kul att åka iväg dit och köra maskiner och gå i ca 1½ timme. På det igen så snart vi åter är hemma från Göteborg.

#blogg100 inlägg 5 av 100

Detta här inlägget är postat dag 5 i intitiativet #Blogg100 som går ut på att försöka skriva ett blogginlägg per dag i 100 dagar med start den 1 mars 2016.

Social comments

Loading Facebook Comments ...

Ett svar på “Maskanpassning, flåset och träning #blogg 100”

Kommentera