är jag men inte senil ännu. Jag fick även besök i lördags och personen dog iaf inte av min familj, tack för besöket Annica och en annan nostalgisk sak. Det kom ett kuvert på posten och i den fanns en ABBA cd, känner jag mig ung eller gammal? Varken eller men väldigt glad, puss på dig däruppe. På tal om att nu vara på andra sidan 40 sträcket så känner jag mig inte ett dugg äldre eller mer senil än förr. 🙂
Solokvist
har vi blivit igen. Moster vinkades hejdå till i går kväll på Centralen inne i stan. Känslan av att återfå våra egna sängar var inte helt fel om man säger så. Vi har sovit i vardagsrummet och senare inne i fåglarnas uppröjda rum och det har gått hur bra som helst men egen säng är alltid bäst och i den sov vi i natt.
Punktering
är inget unikt fenomen men att man tillfälligt plockat ur alla verktyg är en punktering svår att ordna till. Bilen liksom slirade när det gasades på väg in till Centralen och att det kunde vara kopplingen kändes inte rätt men vad kunde ingen av oss begripa. Att stanna och undersöka kändes inte nödvändigt heller för det var knappt att slirandet kändes och det skedde enbart när bilen stått stilla och vi skulle gasa därifrån, som i tex en korsning. Strax före Karolinska Sjukhuset började det kännas oroväckande men vi fortsatte för Moster hade just talat om att hon sagt fel på en hel halvtimme och då var det lite brådis eftersom vi skulle hinna äta middag i lugn och ro tillsammans först. Sveavägen nästa och bilen började liksom hacka därbak och då insåg vi båda att det är punktering på höger bak – SATAN också! Det var bara att fortsätta den sista biten fram till Centralen med en hackande bil. Inga verktyg, de ligger så fint på jobbet precis innanför dörren. Moster blev stressad och bilen hackade på. Det däcket blir ett minne blott, rättare sagt det var redan då ett minne blott. Det är inte skönt att köra på fälg och för att inte tala om allt gummi som inte längre finns kvar. Vi kom fram och hann äta, vinkade av moster och sedan började jakten på domkraft och fälgkors. Det lyckades inte särskilt bra utan vi fick fortsätta köra på fälgen ner till Norra Bantorget till en Shellmack som finns där och en otroligt serviceminded kille. Domkraften fungerade inte utan nödlösning fick tas till – backa upp på en pall men först måste pallen stå pall och 3 pers på den. Däcket blev bytt och hem kom vi och så i säng.
Flytten
blir till helgen och vi får tom flygande 😉 assistans av Eja som hans goa sambo, Igge ”lånat” ut. Förhoppningsvis hinner vi klart men skulle vi inte det så får resten göras under veckan. Kallemannen har feber (sedan i söndags) och jag försöker få herrn att inte stressa men hjärnan lyssnar inte på kroppen alla gånger. KA ser ut lite som Rudolf med röda mulen, söt visserligen men inte bra alls och tillfället är väl inte det bästa heller.
Outlooken
har jag varken hunnit med eller ens orkat tänka på nu är det för mycket så ni som väntar på gensvar eller annat får stilla er några dagar till och förhoppningsvis går det bra.