än jag trodde med tanke på mina papper som väntar på att arbetas med. Jag var faktiskt flitig med dessa ända tills klockan 22:45 och insåg lite förskräckt att klockan var bra mycket. Det återstår mycket men jag har kommit en bra bit och det känns mer än bra. Måste skryta om den gode Kallemannen som jobbar flitigt med hemmet medan jag sitter där med mina papper. Badrumsväggar och tak ser faktiskt ganska mycket ljusare ut när man studerar de mer noga. Jag får inte glömma kaffe och matservicen heller som han bjöd mig på. Det är en underbar person min Kalleman och ord behövs sällan utan det räcker ofta…

och alla papper jag måste komma ikapp med ligger så fint i påsar tillsammans med pärmarna. Mentalt känns det bättre och jag hoppas verkligen jag blir klar snart. Huvudet är slut, helt slut. Barn är underbara och man får ofta vara deras frustrationsutrymme på gott och ont. När barn mår dåligt, oavsett ålder, slits man ofta sönder av vanmakt av att göra allt i sin makt för att sedan få stå och kika på. Vägarna som tas är inte alls bra osv. Vad gör man? Jo man kämpar på och hoppet går i vågor, de små gyllene tillfällena lever man på för att orka lite till. Hoppet dör aldrig och…

som snart blir 12 var inte alls ute i går utan vi hittade honom bland kökshandukarna i ett av skåpen i köket. Kallemannen måste trots allt ha släppt in Gubben fast i sömnen. Grejen var att Gubben var skadad, han såg slagen ut alternativt påkörd ut i päls och på vänster öra. Bloddroppar lite här och där. ringde vår vanliga veterinär men de stängde tidigare så det blev raka vägen till Djursjukhuset Albano. Väl där så var det ingen olycka eller misshandel utan det måste ha varit ett sjudjäkla kattslagsmål och det i kombination med en ”akut otit” = akut öroninflammation gjorde att han såg ut som han gjorde. Spruta…

Upp på morgnarna men sent iväg och så hem och sent i säng. Tro om det är latmasken som styr eller bara energin som är lite på efterkälken?! Det är inte så intensivt på jobbet ännu mer än dessa eviga siffror hit och dit och något jobb så det kan ju bero på det. Sent kom vi hem i dag eftersom vi var ”dumma” nog att åka förbi en vän som har en restaurang här i Kungsängen och då fastnade vi där givetvis. Med gökar och allt. Det är rätt så skoj med den vännen och hans familj för han fanns i Kungsängen under några år tidigare med en pizzeria…