höll vi tvåbenta i Gökboet på med båtrust. Tänk vilken värme det var och så underbart skönt med slipdamm i håret och varmluftpistolen i högsta hugg. KA gjorde det på gammaldags manér, handskrapning av gammal fernissa, men inte jag inte. Jag gick lös på Margaretha med varmluftspistolen så det stod härliga till. Vi höll på hela våren och också den följande sommaren med slitet med Margaretha. Hon blev jättefin faktiskt. Nu äger vi inte Margaretha sedan 3 år tillbaks men vi brukar åka förbi och kika hur hon står och om det ser ut som att ägaren vårdar henne ömt.
Så har då Gökboet
blivit mindre i antal och aldrig mer sig likt. Henning har nu flyttat söderut en aning eller åt vilket väderstreck nu Flen ligger för det är dit han har flyttat. Vi hoppas givetvis på färska rapporter från Hennings nya familj och ävenså Markus för vi har skapat användarnamn så att familjen och Markus kan skriva lite då och då i Gökboken.
Det var tungt att säga hejdå men vi vet att Henning är hett efterlängtad därborta. Det gör inte sorgen bättre men kanske kan vi leva med det ändå. Tänk att ha en matmamma som är hemma och kan skämma bort honom hela dagarna. Dessutom finns det både hundar och katter där som Henke kan busa riktigt mycket med.
Dagarna lunkar på men i övrigt är det inte
mycket som är annorlunda. Dags att byta däcken för er som inte gjort det ännu. Dags att börja må bra med tanke på solen och kanske tom dags för något nytt. Man kan aldrig veta hur, vad och vadå men så är livet.
Till en annan gång, vi läses!
No comments