Gårdagen flög sin kos

på flera olika sätt även om jag inte ansåg mig tillhöra de flitigas skara precis. Några knop gjorde jag men knappast några snabba sådana. Att det var en helgdag var inget vi gjorde någon stor affär av alls även om vi åt lite gott på kvällen, Tacos.
Vädret var av den blandade sorten
även om det inte regnade under dagen. Solen kikade inte riktigt fram förrän på kvällen och då var balkongen inget att sitta på. KA grejade en massa med vårt förråd och hittade fler nötter och rester av mössens framfart. Bl.a. en av hans egna stövlar som var full i musskräpsrester.
Mitt bidrag hemma var inget att hurra för för mitt jag gick till stora delar åt att vara förbannad på fröken och hennes oerhörda empatiska förmåga. Hon har empatisk förmåga men inte när det gäller varken mig eller KA utan bara när det gäller alla andra och särskilt henne själv. Svårt att förklara något utan att veckla in mig för mycket i röran så jag avstår.
Frökens pojkvän har köpt sig en bostad i huset bakom vårt och flytten går av stapeln idag och under helgen. Tanken är att paret skall bli sambos. Jag önskar att saker vore annorlunda för då kanske även vi skulle kunna glädjas åt det men, men… Kanske kommer det senare, vi får se vad som händer och fötter.
En skräcklig sak jag
glömt att skriva om och hur jag kunde glömma det vet jag inte riktigt för det kunde ha slutat riktigt illa. När jag kokade köttsoppan häromdagen så vet både KA och jag att Mannfred är viktigt att hålla koll på. Det gjorde jag när jag stod där vid spisen och vips kom det en liten Mannfred flygande med siktet inställt på MAT. Innehållet till soppan fanns i en stor och hög kastrull. Iaf så reagerade jag med att hålla över mina händer så gott det gick över soppan men det räckte inte riktigt till. Mannfred hamnade mellan mina båda händer och gled ner mot soppan. Jag vräkte upp händerna, besticken jag höll i och Mannfred och allt for i golvet, inklusive köttet jag hade gaffeln i.
Skrek gjorde jag också och kände att nej nu djävlar, inte det också. Snabbt som attan kom KA och lyfte upp Mannfred som gick omkring lätt skräckslagen på golvet. Någon liten krabat med en helt otrolig tur är vad som kan sammanfatta hela händelsen för han var inte ens blöt på fötterna och hade alltså inte ens nuddat soppan. Vilken tur och gisses vad dåligt jag mådde för det var så nära, så nära.
Jag begriper inte riktigt Mannfreds envishet att komma flygande mot spisen hela tiden för han har bränt sig på fötterna riktigt rejält en gång redan. Bara det borde få honom att förstå att spisen är farlig och kan göra rejält ont. Kanske är det så att hans namn inte är för inget, rättare hans skämtsamma mellannamn, Mannfred ”bin Laden” Jonsson.
En annan liten, fast betydligt roligare, Mannfredgrej är att när han är ute på balkongen i den större buren. Då har en skata varit väldigt intresserad under de sista dagarna. Skatan har tom hoppat upp på buren och suttit och riktigt studerat Mannfred eller kanske bara de attraktiva fröna. Det är en ung skata och den är inte särskilt rädd av sig heller för vi har kunnat stå och kika på den om vi hållit oss lite på avstånd. Mannfred har glatt visslat vidare även om det varit lite väl läskigt mellan de närgånga besöken.
Nu tänker jag bidra lite
här hemma så jag återkommer senare. En liten parantes också och det är så att om någon vill läsa KA´s så går det bra att maila mig genom att antingen klicka på mitt namn nedan eller skriva i forumläret på hans eller min sida.
Ha en fin dag!

Dagarna bara springer iväg

och nu är det onsdag och i morgon är det Kristi Himmel (vilket ingen av oss hade en aning om) och då är arbetsveckan i princip slut. Jobbsökeriet fortsätter och går framåt även om inget riktigt spännande hänt för min del ännu men jag tror att det kommer.
KA däremot har blivit ledsagare och börjar så snart registerutdragen (bra att den brottsliga banan kollas upp för arbete med människor som hamnar i beroendeställning kräver faktiskt en ansvarsfull person) kommit. Nu gäller det bara att komplettera upp med andra vårduppdrag/utbildning genom AF. KA får berätta mer om jobbet för det är hans. En sak dock, gissa om han var full av det när han kom hem igår och gissa om han känner sig glad nu. Lönen är inte heller något att hurra för och människorarbete handlar inte om pengar utan om engagemang i människan. Visst måste lönerna höjas för personal inom vården och lönerna är för låga men var syftet med ett jobb att bli stad i kassan så finns det andra yrken att välja på än människovårdande yrken.
Vi fick besök idag
från City Mail där vi fick en liten present och en fin bukett blommor. Presenten är något jag ”tjajat” (skämtat om) om under en lång tid. Vi fick kramar också. Känns skönt att ändå kunna bjudas på något för det betyder något för oss att vi ändå var speciella. Vi var inga stora distributörer men vi var goda sådana istället. KA hade en egenhändigt skapad följesedel med bla Henning rabatt osv. Många på City Mail har fått sig ett gott skratt när vi skickat följesedlar och också när dom hört Gökarna Jonsson i bakgrunden. Gökarna har också fått sina mutor, Henke tandborstar och Mannfred en ”makarell” eller två.
Presenten är ett presentkort på Strömma Kanalbolaget och det sitter inte fel alls. Kanske kan vi ta oss en sväng i sommar ändå för egen råd har vi inte. Kändes väldigt roligt och Anette med kollegor är vi glada för att vi lärt känna.
Nu har även jag fått
min handlingsplan upplagd men som med KA så söker vi jobb själva och hör av oss om det är något eller bara talar om att det går si eller så. Skönt att vår AF kontakt ser att vi ”kan själv”. KA fick ett litet tips också om ett korttidsjobb här i området som inte finns med i varken tidning eller på nätet. Han ringer på måndag så får vi se. Det gällde 2-3 dagar per vecka nu under sommaren.
Datorn jag använder nu är
KA´s gamla arbetsdator som vi får köpa själva när allt är klart. Den fungerar än så länge iaf. Min gamla är med i nätverket så alla filer finns där vilket känns lugnt och tryggt. Med router och bredband fungerar inte surfandet smärtfritt utan nätet klipps av ofta. Routern har en inbyggd brandvägg men bristen på fast utgående ip och inga DNS´er gör sitt till. När allt är överfört till min dator så sätter vi in 3Com hubben istället för den hakar inte upp sig på varken ipadresser eller annat.
Vi skall dricka lite kaffe
på balkongen och njuta av det soliga därute. Mannfred är redan helnöjd och har suttit och pratat och visslat vädret sin eloge därute i buren.
En liten sak men ack så väsentlig. Fy f*n vad vi är trötta nu, båda två. Orken har rymt och den energin vi hade är som bortblåst. Hoppas jag har piggnat på mig till måndag för då skall jag ju börja jobba.
Till en annan gång 😉

Datorer är ett skräp

och ”kylarfläkten” var inte felet för nu är datorn frusen igen. Det måste vara något med bildskärmskortet eller… Nu ger jag upp min dator och lånar den gode Kallemannens. Det finns en del nackdelar med det och mail som ligger i min dator förblir obesvarade tills jag har en fungerande dator. Likaså alla ftpinloggningar och så det viktigaste av allt, min CV och en del jobb jag tänkte ringa på i morgon. Får se hur vi löser detta.
Morsdag idag och ringt mamma har jag gjort 🙂
och glad blev mamma. Mamma fick sitt redan igår av syster yster som tog hand om morsdageriet nere i Göteborg. KA gjorde så gulligt åt mig i morse, ljus en Triss och kaffe.
Fröken som bor mitt emot är nog arg på oss för att vi inte lånar ut tv´n så hon har inte hört av sig alls men det väntade jag mig inte heller. Besviken? Ja, lite men mest arg på det enorma egenintresset när det gäller fröken själv men inte varken mig eller KA. Vi har satt alla bromsar på vad gäller fröken och det gäller allt. Hon ringde just men det var för att låna bilen på fredag och inget annat och ett nej är ett nej hur många gånger det än frågas. Egentligen skall jag väl inte skriva när jag är arg men det är så här att det går att ge, ge, ge och ge men blir gensvaret en spottloska (ingen riktig utan mer bildligt) i ansiktet så tar den orken till slut helt slut. Efter sju års givande, sönderslitande och sönderstressande så är det bra nu. Vi behöver energin till oss själva just nu.
Gardinerna hänger uppe
och hemmet ser ganska skapligt ut. KA har slitit som attan med sitt projekt och jag läste ut en bok idag. Satt i morgonrocken till efter 14:30 när jag fick skrämslehicka av att klockan rusat iväg. Bara för att jag satt och njöt av tillvaron försvann dagen. Vi hann med en stund på balkongen och så har vi ätit resterna från i fredags. Snart skall sängen bäddas (sängkläderna har hängt ute så jag får kanske nysanfall hela natten).
Marknaden igår var mysig och nyttig
för själen. Vi promenerade omkring i ca fyra timmar och höften talade om att latmasken var väldigt otränad på promenader i natur terräng. Vädret var perfekt, varken för varmt eller blöt. Vi fikade där och bänkade oss i gräset med en nöjd och belåten Mannfred som både åt varmkorv och smörgås.
När vi var på väg till bilen stannade KA och jag skulle hämta bilen. Jag satt i bilen och undrade om han hade fastnat där men så var inte fallet. En nöjd och väldigt belåten KA kom leende mot bilen och visade mig sitt fynd. Sju pipor för 200:- och fina är dom också- Piporna är väl rengjorda och nybadade (i whisky för att döda eventuella bakterier). Tänk vilken lycka en gammal pipa kan vara ibland.
Väl hemma igen blev det grillningen och mätta blev vi. Kikade på tv och jag satt faktiskt och lyssnade på nästan varenda låt. Kommentarer har jag inga, det finns andra som massakrerar det hela bättre än jag 😉
KA skall återfå sin
dator så går jag och röker lite till. En liten sak, det är väl ingen som missat lille bilden på junior Malte. Vilken bild på en underbar och full i bus Malte. Klicka på bilden så syns det bättre. KA har förresten också lite kuliga bilder men han tar väl tid på sig antar jag. Det är Mannfred på mitt huvud på väg till bilen igår.
Ha en fin kväll
både mammor och pappor, tjejer och killar, systrar och bröder. Tills en hel dator 😉

Fönstrena är putsade men inga gardiner

sitter uppe ännu. Allt som görs går numera i väldigt segt lunk. Vi kan kalla det för att ta det varsamt men sanningen är nog inte riktigt där.
Pälsbollen Martin mår oförskämt
bra och har värden värda en riktig kar. Att Martin magrat är en synvilla, han har gått ner i vikt men är absolut inte mager. Martin är väldigt kraftig över bröstet och ser därför ut som en sylfid kring midjan men han är fin i hullet. Marie-Lousie var väldigt bestämd på den punkten. Först var det lite oroligt om, eventuellt det kunde vara diabetes eller annat. Det var njet, nada och inget. Kändes väldigt skönt att det inte var något. Marie-Lousie sa också att innan hade Martin varit en aning tjock fast jag tyckte han var så jämn och fin. Eftersom Martin inte var för tjock så var det okej och därför var det inget att orda om då. Jag får acceptera att Martin skall se ut som att han varit på skräckens bantningsläger och inse att han nu är lagom i kroppen.
Min tvekan om jobbet jag har fått
vill jag förklara lite närmare. Det är ett nystartat företag som nyss fick hem det som skall säljas. Företaget har inga köpare till produkterna ännu. Det finns presumtiva sådana men från att någon köper så tar det minst 30 dagar innan några pengar kommer in och där är haken för mig. Lönen är vi överens om men finns det inga pengar så står jag där utan hur överens vi än är. Därför är jag osäker, därför vet jag inte riktigt men visst är det ett jobb. Jag jublar inte heller av just den anledningen att det bara känns osäkert. Jag tar det som så att jag kör igång saker och ting så att grunden i hela administrationen inklusive det ekonomiska finns där, vad som sedan händer och fötter vet ingen. Finns bara grunden där kan faktiskt även en oerfaren administratör sköta det hela i enkelt format så får andra ta vid när det kommer till rapporter, bokslut osv.
Jag fortsätter att söka andra jobb under tiden. Läget kan ändra sig snabbt och för saker och ting finns det aldrig garantier. Jag har iaf kommit fram till vad mitt drömjobb är fast inte på vilken arbetsplats. Drömjobbet för mig är en arbetsplats där många kulturer kan ”samsas”, antingen med personalen eller med arbetets art, helst en kombination av båda. Mina arbetsuppgifter skall innehålla dels det rent administrativa, ekonomin och så kontakten med människor på bla de språk jag kan. Var finns det ett sådant jobb tro. Jag sökte ett på Adoptionscentrum, fast sökte är fel för tiden hade redan gått ut men jag hörde mig iaf för.
Nu måste jag i säng
innan magen sprängs. Åt för mycket av min hemlagade köttsoppa och resultatet bidde magkatarr. Nu har jag tagit Novalucid och skall borsta ”tanden” så natti och sov gott, jag skall iaf försöka.

Kylarfläktsbytet har hållit ihop

hittills men datorn har bara varit igång lite. Datorn är tystare nu än innan och det kanske kan betyda att det var rätt sak som var fel.
Obegripbara media förstår jag mig inte på
riktigt. Gårdagens katastrof i Algeriet som fortfarande är en katastrof har halkat ner under Jan O. Karlssons uttalande och Annika Sörenstams bravader på gräsmattan 😉 Jag har svårt att förstå att massdödsfall och totalkatastrof för människor inte är nr 1. Dödsfallen bara ökar och chanserna att hitta människor vid liv minskar. Vaffö gör di på detta viset?
Martin, pälsbollen som är lite speciell,
skall till tant doktor idag. Han har magrat sedan vi skulle byta sort på torrfodret och vi samtidigt slutade ge honom kokt fisk. Vi trodde det hade med ”pensionärsfodret” att göra men det är inte så. Vikten håller han nästan i antal kilon men han ser anskrämlig ut i kroppen. Bröstkorgen är stor och kraftig och magen är alldeles insjunken. Alla är avmaskade med Drontal som tar allt och gör pinan kort, 1 tablett, med tablettprotesterande pälsbollar. Får se vad Marie-Louise säger idag då. Hoppas det inte är något allvarligt bara för det räcker just nu som det är.
Kallemannen är verkligen en man för sig
för han har grejat här hemma dom stunder han inte sökt jobb. Hemmet börjar nästan se anständigt ut om man säger så. Hela vardagsrummet som bara var ett enda stor kaos är fint nu. Vårt sovrum är fräscht och en del annat också. Det tar sig och i dag är det tänkt att fönstrena skall bli fina dom med. Det som sedan återstår är dessa evinnerliga gardiner som skall strykas och hängas upp. Vi hänger enbart upp gardinkappor för jag/vi har ingen lust att behöva håra av gardinerna hela tiden. Kanske skulle vi fundera på att börja sticka katthårsattiraljer. Pälsen är väldigt varm om inte annat.
Jobbsökeriet går framåt
och jag har egentligen fått ett jobb redan men är osäker på om det är vad jag vill göra. En nystartad firma som behöver allt det jag kan vad gäller det administrativa inklusive hela ekonomiska biten. Jag har lovat att börja i juni så får vi se vartåt det landar. Det är ett utmanande jobb i början och arbetsuppgifterna är väldigt mycket mig plus att jag måste skapa grundförutsättningarna i hela det administrativa systemet och sådant gillar jag för det är i sig en utmaning. Alla händelser skall hamna på rätt konton annars blir allt väldigt fel. Hela lagret skall läggas in under rätt artikel, med rätt antal, pris och kvm.
Undrar varför jag känner mig skeptisk eller tveksam. Det visar sig om inte annat. Halvhjärtat gör jag inte saker så det blir hela mig.
Nu har jag inte tid
för inte sjutton finns det ett överskott av den varan även om vi sas är arbetssökande båda två. Tycker dagarna bara rymmer sin kos hela tiden.
Var rädd om dig, de dina och dig själv. Här har vi sol idag (som omväxling till dundervädret igår) så kanske en stund på balkongen kan ges under eftermiddagen.

Får se om datorn håller ihop

tills jag skrivit klart. Bildskärmen frös igen och sedan flera gånger till. Förra gången det höll på lyckades min gode Kalleman enkelt fixa det (efter flera veckor) genom att helt enkelt komma på att kika i datorn. Jag hade ingen tanke på det alls utan var mer eller mindre ledsen över eländet. Iaf så var det inte något fel på skärmn utan kylning, dvs den lilla fläkten som kyler ner processorn (CPU). Den var knappt synlig av smuts och hade heller inte chans att fungera ordentligt. Det är inte problemet nu utan kanske är det så att fläkten liksom är ”tjött” och inte vill längre. Vi lär märke det om inte annat.
Jag har varit väldigt aktiv
på jobbsökarfronten i dagarna tre sedan vi blev aktivt arbetssökande. Det finns en uppsjö med bemanningssajter där CV och eller meritförteckning samt önskemål om arbete kan läggas in och det har jag gjort och fler är det att fylla i med mina uppgifter.
KA också och han, lyckosten, skall på intervju på tisdag. Jobb inom vården vill han ha och jag tror att en person med livserfarenhet, goda sociala egenskaper osv borde vara en resurs där. Damen han pratade med nappade direkt och mallig är Jonsson, utan tvekan.
Lunken, dvs vardagen har ännu
inte blivit vad den antagligen kan bli men det kommer. Vi sköter oss inte med frukost men Berocca dricker vi ordentligt och det är nog en nödvändighet. Resten kommer så småningom. Jag tror landningsfasen antagligen tar tid och vi tror att en vecka till kanske kan göra susen.
Vädret är grått och trist i dag
men det har varit rätt bra väder med sol och värme. I går varvades dagen med sol och regn och lite tid fick vi i solen på balkongen. Grillningen vi hade planerat bidde inte för det är svårt att grilla i regn och att ha grillen för nära balkongdörren gör att all rök kommer in istället för att försvinna i luften ute.
Nu har jag frestat tålamodet på
datorn mer än jag trodde den skulle palla med så jag slutar med mitt blajande för nu.
Ha en bra dag, det skall vi.