har slagit till hos KA och det verkar börja hos mig också. Ganska typiskt egentligen för vi har inte tid, möjlighet eller vad fasen som helst att vara sjuka nu. Det passar helt enkelt inte in i det som händer och fötter. Lyckat med nytt/extra jobb och sjukligheter – NOT! Vi skall göra affischerna (montera på plastfickorna vi gjort iordning) i helgen och enligt planerna skall/skulle KA in till stan på förmiddagen för att börja det jobbet och prata lite kring utbytesmöjligheterna kring jobbersättningen men nu är hela färdigställandet av projektet i farozonen. För min del började det med lätta nysningar precis nu och har jag tur blir det inte…

Hur gör man. I helgen var jag så sugen på att äta kokta ägg och jag sökte men hittade inget på webben med hur man gör i mikron så jag fick snällt sukta vidare utan ägg. Färdiglagad snabbmat som man mikrar är inte gott i längden även om det kan tyckas bekvämt till att börja med. Mina arbetskamrater har med sig hemlagad mat som dom mikrar och där sitter jag och känner dom goda dofterna, inte rättvist. Fick förslaget idag att greja en kokplatta men problemet är disken efteråt, till nöds går det att diska våra kaffemuggar och matskålar för det är ett himla bök och särskilt roligt att leka…

och rörigt eftersom en del saker är helt nya för mig. Jag kände mig ordentligt välkommen och det hade förberetts för mig med både det ena och det andra i mitt egna rum. Lite kul också att jag skall vara webmastern i företaget. Vi är två som är datorlirare och det är roligt det också. Till fikat bjöds det på tårta och det skrattades också åt min välgräddade, nästan stenhårda, torra, sega och alldeles för länge micrade lasagne. Värme och arbetslust i en gemytlig företagsanda, skönt säger jag och tänker i morgon blir det mindre rörigt och mer begripligt. Jag har lagt in en ny kund, skapat en order, hann…

skall männskan va´! Glad är jag men pigg vetesjutton. Sent blev det igår ändå. Dimman ligger tät över nejden och det blir lite knöligt i trafiken antar jag. Dagen till ära får jag skjuts = sova en dryg halvtimme längre så adios och till en annan gång 🙂

och plastfickorna är precis klara, så sakta det gick och inte blev det bättre av Mannefredde the assistant som envisades med att putsa mina småsår han ordnat genom att putsa bort torrt skinn. Skallpellen (skär den dubbelhäftade tejpen med den) är livsfarlig och det är rent av otäckt när han kommer farande i 190 men det gick bra denna gång också. Vi hade önskat lite solsken så en glad minigök kunde sitta ute och tjoa men solen uteblev men tjoa gjorde herrn ute ändå. Nu skall vi strax iväg och inhandla fisk åt Martin samt lite ätbart till jobbet i morgon och sedan ordna lite kläder som jag skall ha…

oljudet från badrummet där byggkillarna står och bilar dom två golvbrunnarna därinne. Tur att KA (hans tinnitus) och Mannfred (så stressad när han inte får vara med) inte är hemma utan på väg ner till Småland med Jörgen. Kameran fick dom med sig så kanske får vi se lite kort på huset och omgivningen. Kort lägesrapport om eländet är att toaletten finns kvar, tack och lov, och spolbar dessutom. Övrigt vatten får vi hämta i trapphuset vid vårat lilla förråd och det är okej. Svårt att diska enkelt så vi har införskaffat ett gäng engångsartiklar för mat och dryck och så en stor dunk med kran på för både egen…