När jag har haft tid ville inte ett enda cgi-script fungera och i går när vi väl kom hem dog internet så jag stängde ner och la mig istället. Detta skrev jag innan jag skulle iväg i morse och hann inte mer än det men fortsätter nu ikväll (21:06) istället. Tog en paus och skickade upp lite svammel men samtidigt kanske lite som det var då, när vi var unga eller tom små.
Lite om dagarna som bara försvann.
Jag gick på teater med Shw och i ärlighetens namn kände jag mig väldigt osäker för jag har aldrig varit på teater för Jerka kan man inte riktigt räkna som det tycker jag iaf. Det var och är en mäktig teater Bergsprängardottern som exploderade av, med och om Lo Kauppi. Klicka gärna på filmlänken till vänster under Los kort. Shws tankar om och kring teaterdaten.
Den lämnar ingen oberörd och när föreställningen väl var slut kände jag mig så sorgsen och samtidigt så fylld av att hon faktiskt fick till sitt liv för det Lo visar på scen är sant. Det berör och jag kände så för henne och tänkte många tankar kring många frågor för visst är det mycket i det som sker på scen som är verkligt, har varit verkligt för många av oss. Antingen genom föräldrar, barn, sig själv eller andra väldigt närstående. Det är olika aspekter på en simpel fråga egentligen, låt oss få vara som vi är och sätt inga etiketter för dom är ofta felaktiga.
Lo tog även upp Hassela och dess arbetssätt som är så orhört kränkande. Jag kan inte förstå att det blev folk av alla dom unga som hamnade i Hasselas omsorg eller klor beroende på vem som säger antar jag.
Los berättelse och skildring är oerhört lik boken jag läste ut förra eller förra förra veckan, Lotta Thell I skuggan av värmen Min version av boken innehåller två böcker, hennes första bok längst bak och sedan den ”riktiga” boken i början. Den är trasig och smärtar som faktiskt sanna och tunga ämnen för det mesta gör mig åtminstone.
Innan teatern fikade vi på Mosebacke Terrass där jag aldrig någonsin varit tidigare och om jag inte har helt fel är det väl där Linda Nybergs program sänds ifrån. Det var väldigt mysigt och en skön stund. Efter teatern blev det lite bråttomt då våra respektive tåg skulle gå åt olika håll.
Jo, visst höll vi på att missa andra delen i monologen men det kändes konstigt så vi stod kvar en stund och så liksom fick vi vara med om del 2 av denna underbara men svåra monolog. En viktig sak i det svåra, det var många spontana och ärliga skratt och det lyfter.
Då var lördagen avklarad och söndagen med papegojträff fortsätter jag med i morgon. God natt!
Kategori: Möten
Tomt
och åter tomt blev det vid 12 snåret i dag. Syster med sambo och barnen for hemåt (Göteborg). Det har varit en mysig och skön vecka trots sovproblemen, röran och stojet, kanske är trots fel ord utan det skall vara på grund av. Tänk så viktig familjen ändå är och alltid har varit.
Nu skall mamma vara kvar tom delar av vecka 31, dvs efter Lamcoträffen på Torö den 24:e juli.
Måste bara
tala om att bäddmadrasser i luftvariant kanske inte alltid är bra att välja som sovplats. Syrran och Göran hade en nyinköpt sådan med sig och den gick bra att sova på natt 1 och natt 2. Vi sov gott i våran nya, som KA punkade men lagade igen, natt 2. Natt 3 var det någon som började pumpa en madrass miss i nassen, så där strax före 1 tiden. Pumpandet upphörde i någon minut och så upp och pumpa som attan. KA och jag började garva där vi låg lite halvt medvetslösa av sömn eller brist på densamma och Göran pumpar febrilt i något som liksom blivit platt under natten. Ett stort hål var det på deras luftmadrass utan orsak tom, det gick aldrig att laga heller för det pös ut ändå.
Ka och jag tog soffan och Ylva och Göran fick ta vår madrass. Vilken skräck att vakna och ligga på golvet när man sover som skönast. Deras madrass gick inte att laga heller utan dom fick sova på vår resten av tiden och KA och jag låg i vår hörnsoffa. Nu skall vi sova i vår egen säng, mamma hävdar att hon kan sova på bädmadrassen så vi får se, blir det 1 natt i riktig säng eller flera?
Gårdagskvällen avslutades
med ost och kex till hela konkarongen. Middagen ordnade Göran med, enväldigt god (liknande fusksjömansbiff med köttfärs) köttfärsrätt i ung. Vi åt så det stod härliga till och idag skall vi äta resterna som blev över av den middagen. Skönt och enkelt, in i ungen med formen och så kan vi lata oss under tiden vi väntar.
Just nu
sover både KA och mamma och jag håller nästan på att somna framför datorn så jag sätter på lite mer kaffe innan jag skickar upp detta ordsvammel. Kaffet är redan klart och jag har druckit en kopp, under tiden har KA vaknat så lite yr i mössan är han 😉
Nej, nu skall jag skriva lite mail för dom har legat efter precis hela veckan. En sak till som jag tror mig inte ha helt fel (plus minus en dag eller så) är att Eja fyller år idag om jag inte är helt ute och cyklar, GRATTIS. Såg det när jag kikade bakåt förra året och förrförra året för då för 2 år sedan kom vi dit veckan efter har jag för mig.
God forstättning på söndagen med eller utan regn. En sak vi hade under syrrans vistelse här var tur med vädret i förhållande till resten av Svedala, både med temperatur och sol för det var faktiskt en del sådant.
Fika och umgänge
står på tapeten idag. KA´s födelsedag blev aldrig firad pga. hans ändrade schema och i helgen kunde inte ena barnet så vi tar det idag, kväll mer riktigt. Får se när jag landar hemma för helst innan vill jag hinna med.
Kanske är samboskapet
över för denna gång av skäl som skulle få vem som helst att undra om vi bodde i en svinstia, om vi var grisar och om vi faktiskt var bara allmänt grovt störda som inte begrep något och även att vi i sak är totalt ignoranta på flera plan när vi inte förstår… Rörigt är det också höll jag på att glömma bort, särskilt om posten ligge rpå bänken eller muggen jag nyss använde står där och KA´s väska han har varje dag till jobbet som inte borde stå där den står heller. Kort sammanfattning bara och i sak har det gått bättre än vi trodde även om det inte gick så bra det borde kunna gå. Man kan inte få allt här i livet skriver jag och skrattar samtidigt. Livet ester ister är inte alltid så lätt 😉
Våren drog
sin kos och ersattes av lätt vinter. I går snöade det och likadant idag och kylan kom också. Jag vill ha sol, det värmer både insidan och utsidan.
På återläsande en annan gång och säkert är det skrivna lika obetydligt som nu *asg*. Ciao amigos!
Nu bär det iväg mot Uppsala
och ett Lustparty. Jag dör väl av rodnad men roligt kommer det att bli att träffa folket. Jag har även en beställning med mig i bagaget. Får se hur jag lyckas ta mig hem sedan och vart KA hämtar mig.
Ha en bra kväll folkens, jag skall göra vad jag kan för att ha det.
No comments
Virrigt värre var det,
kanske det rent av är vem vet mer än dom som känner mig väl. Jag har nu två nätsidor där Liberia är basen och återträffar av svunna vänner. Där finns vuxna från då och barn från då och många är då vuxna i dag och en del har tom gått bort. Märkligt men nätet är rätt så litet egentligen.
En sak som verkligen
slog mig var denna rotlöshet som jag alltid haft och frågan om vart jag hör hemma har alltid varit rätt så central. Därmed inte sagt att jag inte trivs där jag befinner mig och med min man i vårt hem utan mer ett hål att fylla från barndomen. Jag menar att tex alla mina klasskompisar finns över hela världen, inte här som många av er har det eller att ni följts åt under livets gång.
Jag läste på liberiasidorna att många liberiasvenskar, en del som bara bott där ett par år tom, saknar något stort, det som jag skämtsamt kallar ”hem”, det saknar många av oss med en annorlunda uppväxt i ett från svenska mått mätt främmande land, nästan på en annan planet. Detta var när internet absolut inte fanns och kontakten till det ursprungliga hemlandet skedde sällan. Livet därnere var helt annorlunda och man fick leva lite torftigt i förhållande till här under samma tid. Torftigt i vissa saker men så rikt i andra och jag menar givetvis inte pengar.
Då tänkte jag på alla dessa invandrade, både barn och vuxna och deras otroliga tomhet som många måste ha och också leva med. Många har fått fly, många har oerhört traumatiska händelser med sig i bagaget, många lever sina liv i vakuumliknande tillstånd och längtar efter det som kunde ha varit, särskilt då i flykt- krigs- eller anda traumatiska situationer. Sedan är egentligen dom flesta uppbrott traumatiska för den enskilde.
Och nej, inga nyheter ännu
men det kommer nog under dagen. Det känns också som att jag inte kommer att få det. Fråga mig inte varför men så känns det. Knepigt det där faktiskt. En sak till om jobbsökeriet, vi träffade Saffran innan jag skulle vara där. Vi passade på att fika tillsammans på Åhlénsfiket på plan 2. Fika och fika, KA och jag åt lunch.
Tandläkaren igår blev inte så faslig i kostnad och nu är det en betydligt gladare KA som kan både skratta och prata utan att behöva hålla i dom ;).
Vi for en sväng till Jakobsbergs Centrum
igår och gick till restaurangen där jag vann på JackVegas förra gången och jag vann igen så vi käkade middag där igen och gick därifrån med mer än vi hade när vi kom. Törs knappt tänka att jag har tur för kanske tror jag det en gång för mycket och då kan det bli dyrt.
En kortis från Artos dator!
Vi ville hälsa på en sväng när vi ändå är här. Ett par glas vin, kaffe och kaka och en present har det blivit. Strax skall vi åka åter till mamma (bor på Hisingen) för middag och lite tårta. Vi firar mamma i morgon och min födelsedag är liksom bara en bisak.
Sköt om er alla och var rädda om er. Nu skall jag återgå till lite socialt liv. Datorlös för övrigt.