Månad: juli 2003

samtidigt är det min rättighet att inte bli kysst på halsen. Personen som gjorde det blev väldigt utskälld av min chef i går så KA åker med mig dit idag eftersom personen i fråga är där på morgonen och hjälper till med lossningen av en container med natursten. Det känns både pinsamt, obehagligt och rätt, kluven? jag? visst.
KA och jag for till
f.d. B&W, COOP alltså igår kväll för lite av varje var slut. En annan är ju lite dum sådär så jag tyckte han skulle köpa en billig solhatt om vi åker in på lördag till träffen. Tänkte på eventuellt solsting fast det finns en gammal solhatt, asful. Iaf så fanns några fina solhattar för bara 25:- KA säger att det är för dyrt så det går inte. Så tar han upp en jätteful solhatt i jeanstyg som kostar 50:- och så väljer han den. Inte för att den är fin utan för att den är just ful. Vi skrattade massor och jag försökte med argumentet att den är jätteful och dubbelt så dyr som dom andra men det hjälpte inte. KA gick glad ihågen hem med den fulaste solhatt jag sett på länge.
Dyr var det inte alls men vi skojar som vi gör kanske bäst att klargöra. Grejen är att den där fula solhatten kommer att sitta på KA´s huvud på lördag och jag kommer inte att skämmas heller utan vara delaktig i skratten för den är något att skratta åt. Fast KA är söt i den ändå för hela hans ansikte lyser upp när han gör lite kuliga saker.
Fingrar borde inte
hamna mellan dörrkarmen och dörren, särksilt inte när man sopar igen dörren – hårt. Mitt högra långfinger hamnade iaf där och det är lite synd om fingret även om resultat blev lindrigare än jag trodde igår. Det känns som en uppstoppad korv men ser bättre ut.
Virriga tankar är jag ibland åtminstone.

säger väl allt, fast inte riktigt. Jag börjar en timme tidigare idag för det kommer en tidig kund och det behövs lite pappersarbete gjort då. Känns lite snopet för jag är bortskämd med extra tid i all ensamhet på måndag och tisdagsmorgnarna.
Det är en ”nätträff”
nu på lördag som kommer. Klockan 11 i Berzeli Park för den som vill. Mer information finns på Succé. Träffen är för den som vill komma och inte ”bara” för succémedlemmar. Jag är väldigt kluven så vi får se vad som händer och fötter. Dagarna går lite högt och ibland lågt, igår var den bara låg.
Slut helg och inget vettigt gjort
men det var skönt. Lite märkligt det där med helger. Ofta kommer vi i säng bra mycket tidigare än på vardagarna. Jag har läst böcker, lagat mat, suttit på rumpan, trixat med en annan variant av fotoalbum, sorterat räkningar och rullat cigg.
Badrummet väntar på mig även om jag känner mig motvillig, sitter hellre här.

fast samtidigt uppspelt. Jag är ledsen och saknar Henning. Henning är speciell och var speciell och han har lämnat ett oerhört stort tomrum efter sig. Usch vad det känns makabert att lämna ifrån sig honom bara för att det inte gick en enda till med kriget mellan KA och honom. Jag känner mig som en stor skit men vet att Henning har det bra i trakterna kring Flen. Jag vill träffa honom nu men undrar hur jag skulle känna när vi åker hem utan vår ”bebis”. Jag vet att han kommer att känna igen oss och reagera på det och kanske bli väldigt ledsen när vi åker hem. Henning är ”INTE BARA” en papegoja utan han känner faktiskt massor och visar även sina känslor. Henning kommunicerar även om det är jämförbart med ett litet barns sätt att kommunicera. Vi förstod varandra mer än väl, alltid.
Gisses, att sitta från ca 7 tiden
på morgonen och vara ledsen för en herreman som vi vet har det bra gör inte dagen rättvis riktigt. Solen skiner, vid 7 var det 21 grader ute på skuggsidan. Nej Wesenlund nu får du allt rycka upp dig försöker jag säga till mig själv men det är lättare sagt än gjort.
Uppspelheten är pga av ett mail
som får mig att längta väldigt till nästa fredag kring 19 tiden på kvällen och platsen är Arlanda. Vi skall hämta r2 med sambo och lotsa dom vidare. Känns underbart för det har varit ett tag sedan sist. Jag ser verkligen fram emot nästa helg. Fånigt kanske men jag känner mig som ett litet barn inför helgen som kommer. Märks det att vi är så utsvultna på möten utanför den egna sfären? Antagligen men det gör inget.
Kanske får vi en övernattningsgäst också, fröken Bella, och det ser jag framemot. Den tjejen är bara helt otrolig, det är alla i hennes familj. I nuläget tror jag inte ens att Bella vet om funderingarna och kanske vet inte ens hennes föräldrar om det men det blir dom snart varse om allt klaffar.
En saknad blir det dock inför den helgen men det tar vi igen vid annat tillfälle, eller hur Åsa?
Jag begriper faktiskt inte
att jag inte kan sova ordentligt men det begriper jag visst när jag tänker efter. Oron inför det som komma skall, händelseförloppet som vi inte kan påverka, tankarna kring eländet. Visst borde det gå vår väg men det finns ännu inga sådana garantier alls. KA vill en hel del för bla vår altan på baksidan men jag vill ingenting för vetskapen om framtiden är så oviss. Lite tro har jag men den är inte stor, jag vågar inte även om jag tycker att sannolikheten för det motsatta är liten. Det går aldrig att veta, aldrig att riktigt tro även om viljan finns där.
Nu tar jag mitt sorgsna jag
och rycker upp mig så att något annat blir gjort än att tårkanalerna blir rengjorda.
Till later!

Grattis Sebbe på din födelsedag. Hurra, hurra, hurra. Vi tänker på dig och saknar dig. Undra om du har blivit ett trolleriproffs eller kanske är det ”bara” fiske som gäller?
Gårdagen blev mysig
fast den inte blev som den skulle. KA skulle klippa gräsmattan åt dom som vi pasar undulaterna åt så vi tänkte slå 3 flugor i en smäll. Minisightseeing i Sigtuna tillsammans med KA´s ena brukare, fika ute i det gröna (blev på en stol men gräset var precis bredvid), jag en stund med bokläsande (hur kunde jag ens tänka det orealistiska idet) och gräsklippandet. Det blev lite av alltihop men inte som det riktigt var tänkt. Jag försökte roa brukaren på alla sätt och viss men han ville ha KA där, inte mig även om jag inte heller fick gå därifrån. Det blev mysigt ändå och Sigtuna är faktiskt underbart mysig med alla gamla hus och Mälaren precis där med fågelliv, båtar och människor.
Gissa om KA är salig?
Det är han för snart kommer fröken Sofia med mamma Anneli och dom skall vara här hela dagen och en liten bit efter att jag kommit hem så jag också får se underverket. En balja skall fyllas med ljummet vatten och så en filt och kaffeattiraljer på baksidan.
Jobb har jag visst så det är nog bäst att jag drar
iväg annars kommer jag för sent. Lite solsken gör att det går bra idag också, tror jag.

Fort gick det dessutom. Ovädret trodde vi skulle drabba oss i lördags men det blev bara stundvis väldigt mörkt, blixtrade lite och åskade långt bort och så kom solen åter senare på kvällen. Tur kanske det kan kallas i förhållande till det kaos som var i södra delarna av landet.
Att slå sig själv med häpnad
händer nog inte ofta och riktigt det gjorde vi väl inte men rekord blev det ändå. Först vaknade jag avskyvärt tidigt för att vara helg. Vem gillar att kliva upp före 7, när man är ledig, en söndagsmorgon? Inte jag men det gjorde jag ändå, KA kom upp ca 1 timme senare. Vi satte iaf världens rulle så att dammning, dammsugning och skurning av golv samt ätandet av frukost var färdigt före 13. Vi kände oss lite malliga iaf och nöjda.
Då drog vi till Jakobsberg för att posta födelsedagskort. Tog en kaffe ute i solskenet (vi valde plats under en parasoll) i Jakobsbergs centrum. Mannfred var mer nyfiken på omgivningen än intresserad av kaffet men så är det när man är en ”gök”.
Brödrosten jag diskade så fint innan
fungerar faktiskt och inte bara en gång utan flera. Jag förstörde den alltså inte trots att den blev väldigt blöt.
Storhetsvansinne har USA ofta
men detta övergår mitt förstånd. Iraks pengar tänker en amerkansk domare använda till skadestånd för amerikaner som varit krigsfångar under förra USA-IRAK kriget 1991. Det är det irakiska folkets pengar inte amerikanarnas pengar. Skulle detta bli verklighet borde amerikanarna dra snabbare än dom kan tänka ut ur IRAK. Skulle det blir verkligjet med alla dessa pengar är det en skymf mot det irakiska folket. Skulle det bli så här bojkottar jag allt som har med USA att göra bara jag vet att det kommer därifrån.
Tiden går och jag måste göra mig klar
fast idag är det bra motigt. Jag tycker synd om mig själv men så är det när det värker riktigt rejält. Länge sedan det var så här sist även om jag har värk varje gång men inte så djävligt som nu. Det började illa redan i går och inte en enda tablett tog bort det värsta. Det är var jag alltid sagt, skit skall skit ha 😉
För den delen så skiner solen ff här och graderna är lite lägre än förra veckan, bara 21 grader 06:15.