överlevde jag men inte egentligen med den äran, jag låg under det normala för kvinnor i min ålder men bara strax under så det är klart godkänt. Jag stod ut i 7 minuter innan min knän gav upp och jag lovar att det brände som en helvetes eld skulle bränna om sådant finns vill säga. Mina knän har aldrig varit i särskilt bra skick, ungefär som mina axlar. Minns särskilt när det fanns locktänger som man skulle stå och hålla för att locka håret (ca 1977-78) så gick det helt enkelt inte för axlarna pallade inte. Knäskålrna kan jag inte ta ur led som jag kan med axlarna men de är i lika dåligt skick. En annan liten ointressant sak men smtidigt lite rolg var att Magnus Härenstam parkerade samtidigt som jag gjorde det på Thorax parkeringen. Jag mötte honom när jag var klar och tråkigt nog gick han tillsammans med en kvinna som drog på en syrgas kärra. Vilken tur jag ändå har och hade. Förresten så sa den undersökande ? som ansvarade för mitt arbetsprov att det faktiskt var hjärtsäcksinflammation så då är det löst.
Jobb
har det ramlat in också och det är roligt. Två okända jobb som ramlar in antingen på fredag eller så måndag, med båda är det brådis så det löser sig nog kemist, jag menar att dygnet faktiskt har 24 timmar. De där paketen vi skulle packa, 1300 NIS paket kommer vilken dag som helst nu även om de skulle varit där redan i förra veckan och då återstår att se när de verkligen trillar in.