är ibland kul och ibland inte. Min var det inte för den resulterade i en rejäl hjärnskakning. Bortsett från hjärnskakningen så känns det lite så där typiskt mig att lyckas med något dylikt även om hjärnskakning aldrig tidigare har hänt. I brådskan i går morse valde jag att inte leta efter par av mina egna sockor utan snodde ett par nya av KA, herrsockor. Det var ett dumt val för dessa är livsfarligt hala på bra behandlade kontorsgolv, dvs bonade sådana (inte nybonat) när man som jag gjorde springer för att öppna utan att sätta fötterna i tofflorna. Hur jag lyckades vet jag inte men lyckades gjorde jag och helt…

och även ett praktiskt dito. Hallmöblemanget har flyttat ut i hallen med både hatthyllor samt sko/sittbänkarnna. Sovrummet börjar likna ett sovrum. Micron fick också respass från sovrummet och står numera provisoriskt på barbordet, eller vad vi nu skall kalla det för, i köket. Middag har ätits vid barbänksbordet (mitt i byggkaoset 🙂 ) och gissa om det var godare än gott. Vi mös riktigt där vi satt ganska högt upp, tända ljus och ett glas vin. Det känns hoppfullt på alla fronter och hopplösheten har förbytts till djävlaranamma igen och i vårt fall är det en ganska självklar växling men det är inte roligt att tappa varken sugen eller musten…

och det å det snaraste för nu är den liksom slut, slut och slut för en tid åtminstone. KA hade ett bra samtal med försäkringsbolaget som lovade att se till att det skall hända saker direkt på måndag, blir det så återstår det att se. Ytterdörren skall än en gång tas tag i enligt HSB, återstår att se vad som händer med det. Dörren går knappt att öppna och den hänger rätt fint på lite fel ledd om man säger så. Ersättning för torkningens elkostnader borde vi ha fått för länge sedan så kontorstanten blev riktigt upprörd och lovade se till att vi fick den snarast på konto dessutom. Först…