och nu ligger vi efter i antal men samtidigt har vi jobbat snabbare än tidsschemat som låg ända tills måndag nästa vecka och vi blir klara i veckan, torsdag eller fredag. Mannefredde är helnöjd med sitt arbete även om han i det arbetet hindrar päronen från att arbeta ordentligt men kul är det ändå. Mannfred hjälper till att dra loss skyddstejpen på tejpen och hindrar på så sätt mig eller KA från att effektivt arbeta med plastfickorna. En lycklig caique kan man lugnt säga. Tänk ändå så tråkig han är i en del andras ögon eftersom leksaker är något han totalt vägrar, saker som arbetas med är betydligt bättre leksaker…

och sedan får vi se vad som händer och fötter. Jag har varit lösmynt och ”ställt” till det för mig med Herr Berts mamma, Sassa, och frågat om Tjejtrampet, hon nappade och nu är det bara att se hur långt jag överlever loppet. Jag såg på Tjejtrampets hemsida att det finns ett kortare lopp utan tidtagning och om mamma gök går med på det så blir det vad som cyklas. Jag kommer aldrig annars att kunna gå under veckan efter så jag hoppas att dryga 2 mil duger för Sassa är min motsats vad gäller tränad. Jag har även bokat in egen mekaniker som kommer att stå redo att assistera…

men så är det, cellen var inte riktigt på plats tror jag. Jag fick frågan om vilken sorts nätverk vi hade, om det var p2p eller (??) och då såg jag ut som en fågelholk och undrade vad det var. Observera, jag har aldrig gått på någon kurs utan lärt mig allt själv så benämningar och uttryck har jag faktiskt inte fått med mig. Jag fick då till svar att det antingen var att man loggade in på domän eller inte och då svarade jag att vi använde ipadresserna. Det gjorde vi också men loggade in på domän och i servern hade jag fulla administratvia rättigheter som jag kunde sköta…

ropade Mannfred när jag var på kursen. Inte i ord men i sättet och hetsen och tjuteriet enligt KA som stod i lokalen med Mannfred och jobbade på med affischerna. Tempot är enligt planen men nog fasen är fötterna mer än döa. Samtidigt är det roligt att jobba tillsammans igen för det är länge sedan. Jobbet i sig är väldigt tråkigt men roligare av dom tråkiga och man märker att det händer något hela tiden och visst, tävlingsandan ligger kvar men eftersom jag fått sätta på fler plastfickor än KA´s affischer så ligger jag efter i antal 🙁 men inte i antal fastsatta plastfickor och något måste jag ju vinna…

Jag undrar hur vi orkade och också hann med under tiden som företagare för nu tycker jag att det inte hinns med särskilt mycket av något alls. Visst vet jag att mycket ligger kvar i ryggsäcken och säkert också sas bromsar både orken och energin så att det inte kommer i närheten av då men jag undrar trots allt och måste säga att nog fasen gjorde vi det bra under resans gång. Nu är det en hel drös affischer som får sina plastfickor som redan är tejpade av vissa flitiga personer, somliga mer flitiga än andra 🙂 och vi håller nästan schemat även om gårdagen fick en dålig start och…

Min andra intervju gick av stapeln idag samtidigt som en urgullig kurskamrat var med för sista gången eftersom hon börjar nytt jobb i morgon (inte värdeföretag) och till råga på allt ville Manpower Norra ha mig pronto för att prata om en tjänst ”norsktalande kundtjänstmedarbetare” och dit skall jag då i morgon. Företaget jag besökte förra veckan vill träffa mig igen (jippi!) och det blir på fredag eller måndag. Fasen vad det händer grejor på en gång. Jag vet vad jag vill iaf och DET är alltid något. Det skall bli spännande att se vart saker och ting landar när det liksom är klart. Vi fikade för och med min…