Carina´s tankar – Tankeboken

Att infria dom är aningen svårare men vägen dit är lite krokig men vi är på god väg. Värderingen är klar så nu vet vi vad vi skall slåss vad gäller väderkvarnar och lägenheten och DET är en viktig sak. Kanske är det lånbart men vi är osäkra och mer än ett nej får vi ju inte så vi får tänka på saken, vi får la se men inom 1 vecka måste vi komme till skott för det är det där med att alltid ligga före, och inte bara precis före utan helst några steg före. Det har blivit rimligt under dagarna och det känns bra. Alla dagar har jag…

Tänk, nu äntligen börjar något som känns som mental ro att kännas igen. Det tog liksom helt slut, inte för att någon verkar ha saknat mig nämnvärt men det gör inget. Det känns ännu bättre på sätt och vis att det är för mig jag skriver och framför har lust att skriva. Helgen som var vår första gemensamma lediga hel helg på ganska många veckor avslutades ganska snöpligt – hjärtvak på Danderyds Sjukhus med både det ena och det andra inkopplat. Det började redan på torsdag med tyngd över bröstet (mitt emellan) och smärta som ökade/minskade och som strålade ut i vänster arm och ner mot armbågen. På nätterna gick…

och må det nya året bli ett bättre ett för det behöver vi nog alla. Det jag ösnkar mig mest förutom tak över huvudet och sådana profana saker är att glädjen skall komma åter för den har rymt och som det verkar ganska långt. Här skall det strax släckas och sova för en av oss skall upp tidigt för arbete och den andra av oss är bara så slut så hälften vore nog. Skål på er och var rädda om varandra och det som finns runtomkring er.

Bidde det här och när jag hinner med något vet jag inte riktigt. Mail är obesvarade och lite annat men jag återkommer så snart det bara går, tiden är i olag för datorfixerier med allt annat just nu. I värsta fall önskar jag God Jul redan nu.

Det undrar jag för inte sjutton har jag någon och energin försvinner med samma hastighet som tiden. Måtte denna tidsröra lugna ner sig efter helgerna annars vetesjutton för tempot är för mycket, känns nästan värre än med egna firman när det var som värst. Det gör att när jag väl är hemma så är jag helt slut. Mannefredde skall till "doktorn" i dag, hans högra fot har ett svagare grepp och det känns inte riktigt rätt och han verkar vara lite tröttare än annars. Tröttheten kan bero på den mörka årstiden och greppet har jag ingen aning om, allt från infektion till ingenting. 13:30 skall vi vara där och KA…