Motter, öppma, snälla motter öppma

sagt av mig när jag var ca 1,5 år under ett besök hos ”bästaste” Moster och hade vaknat mitt i natten och tyckte motter skulle öppma skjutdörrarna och bjuda mig på saft och bullar. Träskor hade jag på mig också och visst öppmade motter dörren och vi hade några fina nattliga timmar tillsammans.

Detta har återberättats ofantliga gånger av min älskade moster, Christina Westman som gick bort i morse, någon gång strax före 10:00 på morgonen.

Moster sommaren 2011(ingen har gjort henne illa, det är hennes medicin, Varan)

Karl-Axel var hennes pojke och Moster var väldigt förtjust i honom men det är att underdriva det hela. Moster trodde inte sina egna ögon eller öron för den delen när KA grejade tvättid och Moster undrade förskräckt, hur skall det gå, kan han det där? Samma sak när vi höll på att putsa fönstren i köket, men vad duktig du är och fint blir det säger hon till min man (jag lagade maten ungefär samtidigt men vi hjälptes åt med det som gick.

Vårt bildkollage med promenad på stan, besök i Storforsen, en skön stund i fotöljen och vardag.

 Moster, min stöttepelare och ett stort moraliskt stöd i tankar, funderingar och sätt att hantera och acceptera ointresse och andras val, hon skällde också med rätta 😉 Hon hade aldrig problem med att säga vad hon tyckte och tyckte gjorde hon ända in i det sista. Visst sårade hon i sin krasshet men det var också den som fick henne att klara hennes egna vedermödor under åren som varit.

Med sorg konstaterar jag att hon aldrig fick se korten från min hemresa till Ghana efter 36 år. Hon fick aldrig höra våra berättelser från resan tillsammans med korten. Visst berättade vi delar av resan men utan visuella bilder är det svårt att få en bild av det hela.

Vårt sista samtal var i torsdags och vi skulle höras i helgen med tid när vi skulle komma upp till Luleå men det blir ju inte, iallafall inte för att hälsa på bästaste moster och laga alla rätterna hon älskade att äta när vi var/varit där. Sist lagade vi mat så det räckte i evigheter och före det i evigheter då också. Hennes favoriträtt var helt klart köttfärssås och spaghetti tillsammans med korvstroganoff.

Älskar dig bästaste Moster, sov gott

Social comments

Loading Facebook Comments ...

4 svar på “Motter, öppma, snälla motter öppma”

  1. Jag kan bara beklaga sorgen, Carina! Jag hoppas verkligen att du bevarar alla fina minnen av moster, det kan man liksom aldrig bli ifråntagen. Tanken är alltid fri, även om du förlorat en nära släkting. Stor kram! Provade nyss att ringa, men gissar att du redan lagt dig. Vi har ju lite olika arbetstider nu för tiden… 😉

Kommentera