och nu är det sängdags. Jag har suttit och filat på CV och personligt brev/intresseanmälan så att det är nästan perfekt tills i morgonbitti klockan 9 när vi skall ha en företagspresentation på ett presumtivt värdeföretag och eventuellt en intervju, det beror på vad dom tänker när dom ser oss stackare stå där och försöka se prydliga och ordentliga ut. Man vet aldrig, dom kanske skräms och absolut inte kan tänka sig en enda av oss. Roligt skall det bli ändå och om inte så en ny erfarenhet. Lite skit är det med KA, rättare sagt mycket för han har ofantligt ont. KA är en man av få ord och…

Bara inflamerat rött. Kanske är det gikt KA drabbats av och han har ett smärre h*e just nu. Det började i går morse med vansinnigt ont i stortån som han mer eller mindre nonchalerade under hela dagen och avfärdade med att han måste ha stukat något under natten. Iaf så har han knappt sovit i natt och kunde inte ens gå på foten till toan. Jag rädd och upp och ringde runt och hamnade till slut på Vårdgajden som är enda som är öppet när annat är stäng förutom 112. Enligt sjuksköterskan är det osannolikt med blodpropp utan något som heter gikt alternativt en annan akut inflamation så nu väntar…

+15 grader och väldigt vackert ute med det vita och solens strålar som förstärks av den vita snön (jo, här ”på landet” är snön faktiskt vit mellan husen om inte annat 🙂 Jag låtsas att jag ligger i snön med en god bok eller annat trevligt men jag hade nog föredragit att vara stående med ett par slalomskidor på fötterna och med benen lätt knixande och nedför och bara njuta och platsen för det vore inte helt fel med Kleine Scheidegg i Schweiz. Ljuvligt att stanna i dom små stugorna efter vägen och dricka en ljuvlig Glûhwein och luta mot husväggen för benvila och så iväg nedför. Drömma är gratis…